NARKOTIKADÖDLIGHETEN
Socialstyrelsen hänvisar till att buprenorfin som når svarta marknaden
främst smugglas in till landet. Men myndigheten kritiseras
samtidigt för att inte längre ha koll på exakt hur många substitutionsprogram
och patienter det finns i landet sedan ett centralt
register slutade föras 2004. Och en studie från 2015 visar att läckaget
från programmen varit betydande, (två av tre inskrivna tillfrågade
patienter har någon gång delat med sig eller sålt vidare
av sin medicin). Men de som riskerar att fara mest illa är de som
köar till eller avstängts från programmen.
Tillbaka till Almedalen och debatten om narkotikadöden:
Flera menar att det finns fler orsaker till att Sveriges dödstal ökat
kraftigt under åren med legala opioider. Bland annat att heroin
ökade redan på 1990-talet, nya nätdroger, ökad tillgång till droger
i samhället och stora brister i svenska missbruksvården. Och att
polisen jagar brukare istället för att främst rikta in sig på smugglare
och langare. Rop om att utreda konsumtionsförbudets effektivitet
och att rättsligt avkriminalisera narkotika hörs alltmer. Så
även att införa en huvudman för beroende- och missbruks vården
istället för ett delat som idag mellan landsting och kommuner.
– Hela narkotikapolitiken behöver utvecklas, men ska vila på
en human och restriktiv grund, säger Peter Moilanen som är chef
för Narkotikapolitiskt Center och ordnade seminariet i Visby.
Han betonar att Laro-program för gravt opioidberoende och
smärtläkemedel för de med värk behövs, men att kontrollen behöver
bli bättre. Han rekommenderar utifrån Pelle Olssons rapport
beslutsfattare att bl a:
• överväga ett mer enhetligt sätt att mäta narkotikadödlighet
och driva det gentemot EU:s narkotikamyndighet.
• se närmare på åtgärder som förhindrar läckage och
smuggling.
• tillsätta en studie om hur fler kan få längre och mer kvalitativa
behandlingsinsatser och få hela vårdkedjan att fungera.
Och kartlägga hur många de tunga narkomanerna är
idag.
• genomföra Socialstyrelsens rekommendation från 2017,
förbättra samverkan och utvidga tillgången på Naloxon.
– Det gäller att kunna hålla flera bollar i luften samtidigt. Vi bör
se individen mer. Förebygga generellt, men behandla individuellt,
säger Peter Moilanen till Drugnews.
Vid seminariet i Almedalen om narkotikadöden medverkade
även socialminister Lena Hallengren (S) en stund. Hon höll
med om att situationen är oroande. Hon nämnde ANDT-strategin
(alko hol, narkotika, doping och tobak) och att det överlag går bra
med A:et och T:et.
– Men när det gäller N:et (narkotikan) så går det inte lika bra,
det är något vi måste prioritera mera, sa hon.
Vad gäller drogrelaterad dödlighet, så tycker hon ”det känns
trist” att Sverige pekas ut. Men att ”vi inte är sämst i klassen”, utan
ganska noggranna att mäta.
– Men det intressanta är inte hur andra länder mäter, utan jag
kan konstatera att vi har alldeles för hög dödlighet och måste intensifiera
vårt arbete och grunda vårt arbete på fakta, sa hon. Hon
berättade att klassningen av nya substanser tagit fart, att sprutbyten
och Naloxon blir mer tillgängliga. Men att förebyggande insatser
och missbruksvården måste bli mer effektiva. Vad gäller
förslaget att lägga huvudansvaret
för missbruksvården
hos en enda huvudman
är hon tveksam och menar
att det även inom samma
organisationer idag finns
problem att samverka och
att patienter hamnar mellan
stolarna. Och Socialstyrelsen
Socialminister Lena Hallengren
har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga hur omfattande
samsjuklighet för patienter med beroende och psykisk ohälsa är.
Vad gör regeringen när det gäller kontroll över opioidläkemedel
som tar många liv?
– Ska vi lyckas bryta detta och minska tillgången så måste vi
fortsätta narkotikaklassa, hitta det som är illegalt. När det gäller
läckaget från sjukvården och det som är förskrivet så är det
mycket allvarligt och något vi måste jobba vidare med. Hur är
svårt att säga idag, men vi måste försäkra oss om att det inte förskrivs
på ett sätt som inte är tillåtet och vi måste öka kontrollen.
Har då Sverige en alltför restriktiv narkotikapolitik idag?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har inga planer idag på att göra
det mer liberalt, avkriminalisera droger eller ta bort konsumtionsförbudet.
Vi är mycket försiktiga att ens gå in i debatter om en
sådan väg, säger hon.
Hon berättar att hon också noga följer utvecklingen i Norge,
som idag mer betonar vård än straff och är på väg att avkriminalisera
och pröva heroinförskrivning. „
SVEN LILJESSON, DRUGNEWS
1Fotnot: Rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror
den på och vad kan göras? av Pelle Olsson (28 sidor) utges
av Narkotikapolitiskt Center (ett nätverk av restriktiva organisationer,
t ex NBV, UNF och Sveriges Blåbandsungdom). För transparensens
skull ska nämnas att Pelle Olsson även regelbundet
arbetar för Drugnews. Läs även en debattartikel i Svenska Dagbladet
av Peter Moilanen och Pelle Olsson om rapporten från
Narkotikapolitiskt Center.
TEMA: DROGDÖDEN
Narkotikarelaterad dödlighet har ökat kraftigt i Sverige, ökningen
är näst högst i EU, enligt EMCDDA. Cirka 900 dödsfall har
inträffat per år de senaste åren enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
2017 avled 960 personer i förgiftningar av läkemedel och klassiska
illegala droger, (året före 916 dödsfall). Opioidläkemedel
och nya substanser (exempelvis fentanyler) dominerar dödsfall
i överdoser. Sambanden är komplexa och de ansvariga pekar
åt olika håll. (Folkhälsomyndigheten använder ett EU-index och
rapporterar för 2017 en lägre siffra, 626 dödsfall, till
EMCDDA).
Regeringen uppdrog till Socialstyrelsen att ta fram en åtgärdsplan
för att vända utvecklingen. Planen lämnades i april 2017
och i den rekommenderas bland annat Naloxonprojekt, fler
sprut byten, information och snabbare klassning av nya substanser.
Narkotikafrågan • 3/2019 15