Inrikesminister Mikael Damberg och socialminister Lena Hallengren under presskonferensen 14 augusti 2019.
unga människor som kanske riskerar att dras in i de här miljöerna,
svarar han.
Men med en växande polisorganisation så kommer det finnas
en större möjlighet att trycka tillbaka detta, tror inrikesministern.
På frågan om de ”försvunna narkotikapoliserna” (som försvann
vid den stora omorganisationen – färre specialpoliser,
gatu langningsgrupper och särskilda narkotikarotlar) är på väg
tillbaka svarar han:
– Polisen måste efter bästa förmåga själv organisera sin verksamhet,
det ska inte vi politiker göra. Men jag ser behovet av fler
närvarande lokala poliser som kan tränga bort öppen narkotikahandel
och arbeta mer strukturerat och kraftfullt på internet,
men även mer internationellt samarbete kommer krävas för att
komma åt gängen, säger Damberg.
Är det inte lite förenklat att – som statsministern – göra enskilda
drogkonsumenter i rikare områden till ansvariga för koppling till
gängvåld och de skjutningar vi ser?
– Det är glasklart att om det inte fanns en marknad och inga
köpare av narkotika, så skulle det inte finnas inkomster för de kriminella
gängen i Sverige via droghandel. Det gäller alla grupper
– både missbrukare fast i sitt beroende, men även de välbärgade
som inför helgen köper droger till fester. De måste förstå att genom
sitt agerande stöder de också kriminell verksamhet och utsätter
vårt samhälle för stora risker, svarar Mikael Damberg.
Socialminister Lena Hallengren vill att samverkan mellan olika
myndigheter betonas mer och nämner exempelvis Botkyrka som
förebild där polis och socialtjänst arbetar ”i gott samarbete med
tuffa utmaningar”.
Hallengren nämner att förebyggande insatser måste stärkas
och att exempelvis föräldrar bör rustas att mer kunna tala om droger
med sina barn. Men mer om vad N:et ska innehålla och hur en
folkupplysningskampanj om narkotika, som statsministern hoppas
på, ska se ut svarar ministerns presstjänst senare att ”det får vi
återkomma till när en ny strategi finns på plats”.
Socialministern vill fortsätta utveckla vården och skademinimerande
insatser med sprutbytesprogram och fler Naloxon-program
(öka tillgång till motgiftet vid opioid-överdoser).
– Det är viktigt att samtidigt kunna ha ett vårdperspektiv och
hjälpa de som blivit beroende.
Hon tycker det känns jobbigt när Sverige återkommande
pekas ut för att ha EU:s näst högsta narkotikadödlighet.
– Det är svårt att mäta och jämföra olika länder. Jag jämför
hellre Sverige med Sverige och konstaterar att vi inte lyckats
bryta och minska dödligheten. Det är mest relevant och så vill vi
inte att det ska vara, säger hon.
De båda ministrarna är tydliga med att någon liberalisering av
narkotikapolitiken inte är aktuell. Även om vindar blåser i den riktningen
i några länder.
Socialminister Lena Hallengren:
– Det talas ibland om avkriminalisering, legalisering, liberalisering…
Ibland är det om medicinskt bruk, ibland att inte straffa
visst bruk. Det är en djungel av vad de här länderna verkligen står
för.
– De kanske har ett svårare utgångsläge än vi, ibland handlar
det om att man ger upp. Men där är inte Sverige! Vi kommer
inte att ge upp, inte driva en legaliserings- och liberaliseringstrend,
säger hon.
Och till de som ifrågasätter och vill avskaffa konsumtionsförbudet
av narkotika i Sverige, så understryker hon att det inte är
aktuellt att se över det.
Tidigare var Sverige mycket aktivt internationellt, stred för en
restriktiv linje och försvarade FN-konventionerna och barnperspektivet
i drogfrågan. Så inte på senare år på högre politisk nivå.
12 Narkotikafrågan • 3/2019