NARKOTIKADÖDLIGHETEN
”Inte Sveriges restriktiva drogpolitik som dödar”
Sverige har en oroande hög narkotikadödlighet. Men orsaken
är inte den restriktiva drogpolitiken som ibland påstås, utan
andra skäl – såsom en hög tillgänglighet till legala opioider,
hävdas i två nya rapporter.
I den ena rapporten har svenska forskare gått genom data om
2 834 förgiftningsdödsfall under åren 2006 till 2014 som undersökts
rättsmedicinskt, det vill säga misstänkt onormala dödsfall.
De kommer fram till att narkotikarelaterade dödsfall har ökat kraftigt
– en fördubbling – under perioden och särskilt av receptbelagda
opioidläkemedel, medan dödliga överdoser i heroin var relativt
stabil. En stor del handlar om läkemedel för smärtkontroll,
men även metadon och buprenorfin som skrivits ut på program
för opioidberoende som ersättningsmedel (Laro-program) eller
som smugglas in.
– Tillgången ökade från 2006 då opioidläkemedel börjat skrivas
ut mer och Laro-program började byggas ut och regler lättade.
För smärtläkemedlet oxikodon är sambandet klockrent, där det
skrivs ut mer så ökar även dödligheten i en vacker kurva, säger
Anna Fugelstad, psykolog och narkotikaforskare som lett studien,
till Drugnews.
Hon tycker det är tveksamt att använda oxikodon för smärtlindring
under längre tid då det har en stigande toleransutveckling
som lockar till att höja dosen och riskerar skapa beroende.
En utveckling som tagit USA med storm, en opioidepidemi härjar
till följd av aggressiv marknadsföring och lättvindig förskrivning
av smärtläkemedel som lett till att miljontals patienter blivit beroende
av opioider och tiotusentals avlider årligen. Och flera har
gått över till illegalt heroin och fentanyl-varianter, som är billigare.
– Sverige är med sin ökade förskrivning av opioidläkemedel
på väg att följa i USA:s fotspår. Det är främst legala opioider som
dödar, varnar Fugelstad.
Hennes studie publiceras i Alcohol and Drug Dependence
och finns redan att läsa via PubMed och Sciencedirect.
I Almedalen i somras släpptes en annan rapport i samma
ämne, Sveriges höga narkotikadödlighet – vad beror den på
och vad kan göras?.1 Det är vetenskapsjournalisten och författaren
Pelle Olsson, som för Narkotikapolitiskt Center undersökt
orsaker till att fler svenskar dör av narkotika. Olsson går pedagogiskt
igenom minst fyra register som redovisar utvecklingen
på ett minst sagt komplicerat och förvirrande sätt, (Socialstyrelsens
underliggande, bidragande och förgiftningar under olika
koder, Toxreg, Rättsmedicinalverket och EU:s statistik). Dödstalen
hamnar mellan 500-1 000 per år beroende på olika sätt
att räkna med olika variabler (åldersgrupper, substanser, huvuddroger,
om självmord inräknas, etc.). Sverige hamnar ofta internationellt
högt, näst högst i EU vad gäller dödlighet, när olika
länder jämföras.
– Det är en snårskog av siffror och olika sätt att räkna, uppger
Pelle Olsson för Drugnews, men hans slutsatser är i stort desamma
som i Anna Fugelstads studie. Legala opioider står för en
majoritet av dödsfallen.
Men han visar även hur Sverige mäter mer ingående, varför
rättvisa jämförelser med länder utanför Norden är svåra att göra.
Han undersöker även upprepade påståenden om att det är den
restriktiva drogpolitiken som är boven i dramat och förklaring till
den svenska höga narkotikadödligheten.
Pelle Olsson konstaterar att konsumtionsförbudet mot narkotika
har funnits i över 30 år, medan den stora ökningen av antalet
dödsfall av droger ökat från 2006 och framåt. Ökningen verkar istället
mer ha att göra med legal förskrivning av metadon och buprenorfin
på Laro-program och smärtstillande opioidläkemedel.
"För att få ner dödstalen krävs en rad olika åtgärder; en fortsatt
strikt reglering av såväl illegal narkotika som narkotiska
läke medel, förebyggande insatser så att så få som möjligt börjar
använda narkotika och ett varierat utbud av hjälpinsatser för
människor med missbruksproblem – från livräddning till lång varig
behandling”, sammanfattas i rapporten.
Det finns de som menar att den svenska narkotikastrategin
stigmatiserar många som använder droger och gör att de inte
vågar söka hjälp när de behöver. Olsson konstaterar dock att
förbudet mot att konsumera och inneha narkotika inte hindrat
människor att söka vård. Fler söker öppenvård för drogproblem
än tidigare, vilket snarare tyder på att inriktningen av vården har
blivit en annan – kortare och mindre omfattande, mindre tvång,
en klenare vårdkedja.
En Novus-enkät presenterad av SR P3 nyligen visar att en av
tjugo unga inte skulle ringa 112 vid misstänkt överdos och nära en
av fem skulle tveka att ringa.
”Att underlätta bruk av livsfarliga droger i russyfte framstår
inte som en konstruktiv metod att minska de tragedier som följer
i narkotikans spår”, skriver Pelle Olsson i rapporten. Han påpekar
att akuta dödsfall av narkotika är de värsta, men inte de enda
skadorna av illegala droger (även sociala skador, drabbade anhörigas
och omgivning, etc.).
I juni kom senaste lägesbeskrivningen från EU:s drogcenter
i Lissabon om narkotikasituationen i unionen, (som särskilt pekade
på en ökad kokaintillgång). Sverige var åter i topp på andra
plats när det gällde andelen drogrelaterade dödsfall, (626
redo visade dödsfall år 2017, fler än året före), efter Estland,
medan länder som Holland och Portugal var längre ner. Men det
påpekas för första gången i rapporten att siffrorna är förrädiska
att jämföra och inte analyseras och samlas in på samma sätt i de
olika länderna.
– Det är bra att EMCDDA lyfter svårigheten med att mäta och
jämföra, men klart är att dödsfallen är för många i Sverige och
att beroendevården kan bli bättre, säger Joakim Strandberg, enhetschef
på Folkhälsomyndigheten som tar fram underlaget om
Sveriges narkotikaläge till EU.
Han gissar att dödstalen även 2018 kommer ligga högt, även
om antalet döda av fentanyl minskat, (efter rättsprocesser mot
hemsidor och langare). Missbruksvården bedömer han ändå
skalats upp med ökad tillgång till motgiftet Naloxon, ökad skademinimering,
fler sprutbyten och fler patienter i Laro-program.
Läckage från Laro-programmen av narkotikaklassade läkemedel
tror han inte är alarmerande.
– Vi har ganska bra koll på hur de förskrivs, säger Strandberg
till Drugnews.
14 Narkotikafrågan • 3/2019