KRÖNIKA
var 17 och jag fått chansen att möta mig själv då som vilsen och
kicksökande 17-åring så hade jag alla dagar i veckan valt att thaiboxas.
Jag hade behövt adrenalinkicken det ger, kärleken och
gemenskapen och respekten. Den totala tröttheten och glädjen,
den oslagbara glädjen och endorfinkicken det ger att vinna en
match.
De flesta av mina vänner växte också upp, slutade med cannabis,
fick jobb, familj, etc. Det gick bra för de flesta, men inte för
alla. Jag har ett par gamla barndomsvänner som fortsatte med
cannabis. Båda är idag förtidspensionärer och sitter hemma och
spelar tv-spel och röker. Vi har tyvärr ingen kontakt sedan många
år. Det är en av baksidorna med att röka för mycket, man tappar
sin sociala kompetens och behovet av att träffa folk, att umgås
med vänner.
Jag minns en sommardag när vi var 11-12 år. Det var sommarlov,
ett sånt där oändligt långt lov så som sommarloven kändes
på den tiden. Jag och några vänner cyklade in till stan och köpte
cigaretter på Vivo, på den tiden var det ingen åldersgräns utan
det var fritt fram för 11-åringar att köpa cigg. Vi köpte ett paket
Blend och lade oss bakom kommunhuset och rökte.
Jag är övertygad om att om cannabis hade varit lagligt och
sålts i butik när jag var 11-12 år så hade vi cyklat in och köpt en
joint i stället. Om samhället hade normaliserat bruket av cannabis
på det sätt så som legaliseringsförespråkarna vill så hade jag rökt
cannabis innan jag ens slutat mellanstadiet.
Det kanske är skönt att vara flummig ibland, det kanske till en
början är roligt att sitta i en soffa, äta småkakor och fnissa till Hitta
Nemo men i slutändan så leder cannabisrökning till psykisk
ohälsa. Man slutar bry sig, orkar inte längre, dammet samlas på
hög, man äter nudlar och ser på meningslösa serier. Blir osocial
och inkompetent, intressen svalnar och vänner går vidare i
sina liv. Jag har sett båda sidorna av vad cannabis gör med unga
människors hjärnor, dels som brukare och dels som gatulangningspolis.
Jag kommer aldrig att sluta kämpa för att motverka en
legalisering. „
ULF HELSING
Ny podd var 3:e fredag.
Finns där poddar finns.
Lyssna redan idag!
Recension: Initierat om läkemedlen som blivit knark på gatan
Det har saknats en aktuell bok som ger en överblick av alla beroendeframkallande
läkemedel som förekommer på den illegala marknaden.
Ingen kunde vara mer lämplig att skriva den än Gunnar
Hermansson, f.d. kriminalinspektör som arbetat polisiärt med just
detta och numera är chefredaktör för Narkotikapolisföreningens
tidning, där han skrivit otaliga artiklar i ämnet.
I Narkotikaklassade mediciner ger han en koncentrerad, men
ändå fyllig bild av vilka droger härstammande från sjukvården
som säljs på den svarta marknaden via nätet eller med personliga
kontakter, som smugglas in över gränsen eller som överförskrivs
av läkare och läcker ut till andra än deras patienter. Det är en glidande
skala mellan en vit, grå och svart marknad.
Hermansson går systematiskt tillväga och beskriver vilka droger
det är frågan om, vilka effekter de har och hur rättsväsendet
har försökt bekämpa den olagliga hanteringen. Gemensamt för
alla dessa substanser är att de introducerades som vanliga läkemedel
för att så småningom, genom att de är beroendeframkallande,
börja missbrukas. Tidsmässigt rör han sig från mitten av
förra seklet och fram till idag.
På 40- och 50-talen blev centralstimulerande mediciner
populära som bantningsmedel och uppiggande, med namn som
Ritalina och Preludin. På 60-talet kom bensodiazepinerna som
ordinerades som lugnande, sömngivande eller ångestdämpande.
Librium och Valium var de första sorterna, vilka har följts av en
lång rad andra varianter med både legal och illegal användning –
och med hundratusentals personer som blivit beroende av dem.
Än värre beroendepotential har opioiderna som förskrivs mot
smärta, eller som ersättningsmedel mot andra opioider, exempelvis
heroin. Men även substitutionsdrogerna som innehåller metadon
och buprenorfin orsakar idag hundratals dödsfall i överdoser
varje år.
Hermansson ger initierade inblickar i polisens och tullens
arbete mot smugglare och storlangare genom ett antal fallbeskrivningar.
Vi kan också läsa om det fåtal oseriösa, i vissa fall
rent brottsliga läkare, som försett sina patienter med stora mängder
narkotika via receptblocket. Idag utgör narkotiska läkemedel
en fjärdedel av polisens narkotikabeslag.
”Medikaliseringen i samhället visar inte på någon avmattning.
Detta avspeglar sig på den illegala marknaden genom att en alltför
stor del av de från början legala medicinerna hamnar i orätta
händer”, konstaterar Hermansson. „
PELLE OLSSON
Narkotikaklassade mediciner
– på den illegala drogmarknaden
Gunnar Hermansson
Mediahuset 2019
Narkotikafrågan • 4/2019 17