LEDARE
Injektionsrum eller hjälp att sluta?
Liberalernas partistyrelse meddelade nyligen att man vill införa
injektionsrum i Sverige. Om det blir hela partiets linje avgörs på
landsmötet som hålls i mitten av november i Västerås. Miljöpartiet
driver också på om injektionsrum och flera ledarskribenter vill
ha dem. Huvudargumentet är att injektionsrum räddar liv, vilket
onekligen är ett starkt argument – om det stämmer.
Enligt EU:s drogstatistikcentrum i Lissabon, EMCDDA, finns
drogkonsumtionsrum (som är termen man använder där) numera
i åtskilliga städer runt om i Europa. Därutöver finns de i Norge,
Australien, Kanada och säkerligen i fler länder utanför EU. I en
rapport från 2018 gör EMCDDA en översikt om injektionsrum,
Drug consumption rooms: an overview of provision and evidence.
Man redogör för hur det är upplagt i olika städer och man
hänvisar till olika forskningsrapporter. När det gäller huruvida
drogkonsumtionsrum påverkar de narkotikarelaterade dödstalen
refererar översikten till två rapporter publicerade i vetenskapliga
tidskrifter. Mer om dem senare. Först något om de norska erfarenheterna.
Norge införde injektionsrum för heroin på försök i Oslo 2005.
Injektionsrummet föregicks av en förändring i lagen som innebar
att innehav av heroin för eget bruk blev avkriminaliserat i centrala
delar av Oslo. De två första åren registrerade sig 409 personer
som brukare. Av besökarna var det bara 10 procent som injicerade
där mer än sex gånger per månad. Två tredjedelar av brukarna
hade i genomsnitt injicerat där två gånger eller mindre under
tiden de var registrerade. Utvärderingen efter de första två åren
kunde inte dra slutsatsen att injektionsrummet hade bidragit till
en minskning av överdoser eller dödsfall i Oslo.
Även Bergen i Norge har infört injektionsrum, det öppnade i
december 2016. När injektionsrummet varit i bruk i ett år förekom
i genomsnitt 14 injektioner per dag, långt ifrån kapaciteten på
100 injektioner per dag. Svårigheterna med att nå brukarna förklaras
med att injektionsrummen bara tillät heroin och inga andra
intagningssätt än injicering. Detta ledde till att Norge ändrade
lagen, så från första januari 2019 är det möjligt att använda andra
substanser och även att inhalera narkotika.
De kanadensiska erfarenheterna är också intressanta. Det
står om Vancouver på annan plats här i tidningen, den stad i västvärlden
som förmodligen gått längst när det gäller att satsa på
harm reduction-insatser. Exempelvis finns det ett tjugotal injektionsrum
i staden och dess omgivningar. Delstaten British Columbia,
där Vancouver ligger, har under lång tid haft mycket höga
narkotikarelaterade dödstal. Cirka fem gånger så höga som i
Sverige, sett till befolkningens storlek. Det ska dock påpekas att
dödstalen under 2019 gått ner något.
Av de två forskningsrapporter som EMCDDA hänvisar till
handlar en om just Vancouver: Reduction in overdose mortality
after the opening of North America’s first medically supervised
safer injecting facility: a retrospective population-based study
(Brandon och medarbetare, Lancet 2011). Forskarna undersökte
överdosdödligheten i områden inom 500 meter från injektionsrummen
och jämfört med samma dödlighet i övriga områden
av staden de första åren av 2000-talet. De fann att under den
här tiden gick dödsfallen ner inom de 500 meterna jämfört med
övriga staden. Det är således rimligt att utgå från att en person
som avser injicera heroin och befinner sig i närheten av ett injektionsrum
tenderar att ta sig dit och inta drogen där. Och eftersom
där finns sjukvårdspersonal med tillgång till livräddande utrustning
och läkemedel får det anses som självklart att ingen dör på
ett sådant ställe. 500 meters radie är inte något stort område i en
stad och ska man ha god täckning måste det således etableras
många injektionsrum. Vilket skett i Vancouver och trots det har
man bland världens högsta narkotikarelaterade dödstal.
I den allvarliga situation vi har i Sverige med mycket höga
dödstal är det förståeligt att vissa politiker lockas av att
satsa på allt som påstås kunna minska dödstalen. Det är
dock svårt att se att injektionsrum är att använda samhällets
resurser rätt.
Den andra vetenskapliga rapporten EMCDDA hänvisar till handlar
om ambulanstransporter i Sydney: The impact of a super vised
injecting facility on ambulance call-outs in Sydney, Australia
(Allison och medarbetare, Addiciton 2010). Där visar forskarna
att ambulanstransporter av personer med opioidrelaterade överdoser
till sjukhus mellan 1998 och 2006 minskade i närheten av
injektionsrummet under de tider det var öppet. Huruvida den narkotikarelaterade
dödligheten i Sydney generellt gick ner under
perioden har man inte undersökt.
Givet att det får anses självklart att folk inte dör inne på injektionsrum,
med sjukvårdspersonal på plats, är då frågan om det
påverkar den narkotikarelaterade dödligheten i staden eller regionen
generellt. Det finns det inte mycket stöd för i forskningen.
De två rapporter EMCDDA hänvisar till utgör ingen solid grund
att stå på i det avseendet.
I den allvarliga situation vi har i Sverige med mycket höga
dödstal är det förståeligt att vissa politiker lockas av att satsa på
allt som påstås kunna minska dödstalen. Det är dock svårt att
se att injektionsrum är att använda samhällets resurser rätt. Det
finns alltid alternativa användningsmöjligheter för de pengar man
vill satsa på ett problem. De miljoner som injektionsrum kostar att
hålla igång bör istället satsas på att hjälpa narkomaner att sluta
missbruka.
Här finns också ett etiskt dilemma som inte är obetydligt.
Sjukvårdens uppgift är att bota och lindra, inte underhålla sjukdomen.
Torsten Mossberg, ordförande i Läkarförbundets Etik-
och ansvarsråd, säger i Läkartidningen 18 oktober om införandet
av injektionsrum:
”Etik handlar om att göra gott och inte skada. Man kan fråga
sig om det här är etiskt okej. Jag tycker också att man kan fråga sig
om det här är god vård. Jag ser det som en snabbfix av det stora
missbruksproblem vi har i dag. Gränsdragningen blir väldigt svår.
Hur ska vårdpersonalen kunna hindra att någon tar en större dos
än han eller hon har tänkt sig?”
Erfarenheterna från Norge visar också att injektionsrummen
hamnar i konflikt med narkotikalagstiftningen, där Norge och
6 Narkotikafrågan • 4/2019