JORDEN RUNT
Sofie Folkesson och Sabina Nordén har bestämt sig för att
göra skillnad. De valde Guatemala, som nästan helt saknar
avfallshantering, och har idag byggt skolor av skräp och börjat
utveckla ett system för återvinning.
TEXT: SOFIE FOLKESSON OCH SABINA NORDÉN, SOCIALA ENTREPRENÖRER FOTO: CASPER ARVEFORS
VISST ÄR SVERIGE bra på återvinning,
men vi tillhör också de länder som står
för mycket av miljöförstöringen. Dock är
det inte vi, den rikare delen av världen,
som drabbas värst. Den tanken slog oss
för tre år sedan, då civilingenjörsstudenter
vid Linköpings Universitet, och vi
visste att vi var tvungna att agera.
Vi tog ett års paus i studierna, grundade
den ideella föreningen Engineering
for Mayan Students och startade initiativet
School of Trash – att bygga skolor
DYnWHUYXQQD3(7ÀDVNRU'HWlUQXHWW
och ett halvt år sedan vår första skola i
*XDWHPDODVWRGNODU¿QDQVLHUDGJHQRP
stipendier och företag med drivande
eldsjälar i ledningen.
6NRODQKDGHXQGHUÀHUDnUKRWDWVDY
nedläggning på grund av sitt dåliga skick,
och detta år hade skolministeriet skärpt
sina krav ytterligare på skolbyggnaders
standard. Att skolan skulle stängas om
upprustning uteblev var ett faktum.
Vi engagerade en hel by tillhörande
mayastammen för att samla plastskräp,
som skulle fungera som isolering
i skolans väggar. Idag står maya-
ÀLFNVNRODQ/,6,VWDELOWL6DQ-XDQOD
Laguna och välkomnar 35 elever till att
utbilda sig varje dag. Vi har just nu ett
40 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2018
Under
skol
ida
Under 2016 byggdes
skolan LISI, där det
School of Trash-team på plats i Tecpán
i Guatemala, där vi bygger vår andra
skola.
Miljön påverkar vardagen
Att bygga skolor av skräp handlar inte
enbart om att skapa utbildning genom
billigt material. Konstruktionsprocessen
genomförs parallellt med en pedagogisk
utbildning inom avfallshantering för
både barn och vuxna. Vi har framförallt
valt att satsa på utbildning för den yngre
generationen, då de visat positiv respons
och öppenhet till förändring. För att
kunna genomföra en beteendeförändring
har vi brutit ner den stora avfallsfrågan
i mindre, mer lättförståeliga pusselbitar,
där befolkningen kan förstå hur miljöförändringen
påverkar deras vardag och
livssituation.
Det täcke av skräp som brer sig ut
över stora delar av den guatemalanska
landsbygden beror till stor del på
s
det sockerberoende som turismen fört
med sig. Konsumtionen av godis, chips
och läsk leder inte bara till Guatemalas
största folksjukdom, diabetes, men också
till naturförstöring. San Juan la Laguna
är omgiven av ett rökmoln, skapad av de
plast-, metall- och pappskräp som eldas
på i stort sett varje familjs bakgård. Det
avger farliga avgaser som befolkningen
andas in varje dag. Det går också att se
GLUHNWDHIIHNWHUSnVN|UGDU¿VNHRFK
WXULVPDYGHQREH¿QWOLJDDYIDOOVKDQWH-
ringen, vilket har lett till färre jobb och
ökad fattigdom.
Fattigdom ger nedskräpning
Det är lätt att skuldbelägga befolknin g -
ens okunskap när återvinning i hemmen
inte existerar, men på den Guate-
Sofie Folkesson till vänster och Sabina Nordén
till höger driver organisationen Engineering for
Mayan Students, här sittande på en mindre
återvinningsstation de byggt till skolan LISI i
Guatemala.
idag går 35 flickor
som utbildar sig
till sekreterare.
PET-flaskor blev skola,
återvinning nästa steg