NYHETER
Gotland och Skåne bäst på
att nyttja matavfallet
I genomsnitt återförs 40 procent av det matavfall som uppstår inom
hushåll, storkök och restauranger till produktiv mark. Men det finns
flera föregångare. Det visar en färsk rapport från Avfall Sverige, med
statistik på kommun- och länsnivå.
TEXT: JENNY WESTIN, AVFALL SVERIGE
Här är miljöeffekten av kommunernas inköp
Utsläpp motsvarande 5,4 miljoner bilar och förändrad landanvändning på 1 miljard
kvadratmeter. Det är vad offentliga inköp från kommunerna resulterar i.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2018
Andel av uppkommet matavfall som behandlas
biologiskt genom rötning så att
både växtnäring och energi tas tillvara.
I norr är det vanligare med kompostering
eller att man använder biogödseln
till sluttäckning av deponier, vilket inte
räknas in som produktiv mark.
> 50 %
36–50 %
10–35 %
< 10 %
Värde saknas
ENLIGT DET NATIONELLA etappmålet ska
minst 50 procent sorteras ut och behandlas
biologiskt så att växtnäringen tas till vara;
vidare ska minst 40 procent behandlas
så att även energi tas tillvara, vilket görs
genom rötning. Gotlands län tar täten med
70 procent återföring av växtnäringen i
matavfallet, men Skåne är det enda län
som uppnår målet om att ta vara på energin
– de hamnar på 41 procent.
%ODQGHQVNLOGDNRPPXQHU¿QQVGHW
ÀHUDVRPNODUDUPnOHQNRPPXQHU
når upp till målet att 50 procent av det
uppkomna matavfallet behandlas biologiskt,
genom rötning eller kompostering,
så att näringsämnen i biogödsel och
kompost tas tillvara. Högst hamnar Tjörn
med 85 procent, följt av Gotland och
Orsa med 70 procent vardera.
52 kommuner når upp till målet att
40 procent av det uppkomna matavfallet
ska rötas så att både biogas framställs
och näringsämnen tas till vara. Högst
hamnar Båstad med 67 procent, följt av
Kristianstad på 61 procent.
Totalt är det 217 kommuner som har
insamling av källsorterat matavfall från
hushåll. Utöver dessa har sex kommuner
insamling endast från storkök och
restauranger.
Fördelar med fastighetsnära
Rapporten visar också hur insamling av
övrigt avfall sker. Den totala mängden
insamlade förpackningar och tidningar
per person är betydligt högre i kommuner
med fastighetsnära insamling, FNI. Det
gör att mer förpackningar och tidningar
går till materialåtervinning istället för att
skickas till förbränning. Det är bra för
miljön och bra för ekonomin. Totalt har
cirka 15 procent (52 kommuner) fastighetsnära
insamling från villor.
LÄS MER i Avfall Sveriges rapport 2018:27
Hushållsavfall i siffror – Kommun- och länsstatistik
2017, som kan laddas ner från
www.avfallsverige.se
BAKOM SIFFRORNA STÅR Upphandlingsmyndigheten,
som har gjort en så kallad
miljöspendanalys. Det är en inköpsanalys
där olika miljöfaktorer integrerats.
Entreprenadarbeten samt varor och
tjänster inom byggsektorn står för cirka
32 procent av klimatpåverkan från alla
inköp i kommunerna.
Men det är inte bara klimateffekter
VRPPlWVbYHQXWVOlSSDYLQDQGQLQJV-
bara hälsoskadliga partiklar och förändring
av landanvändning som bland annat
påverkar den biologiska mångfalden
ingår i analysen. Kommunernas inköp
2016 bedöms ha medfört en förändrad
global landanvändning på drygt 1 miljard
kvadratmeter, vilket motsvarar 25 procent
av Sveriges landyta.
– Den enskilda kategori som bedöms ha
störst klimatpåverkan är drivmedel medan
inköpen av livsmedel har störst påverkan
när det gäller landanvändning. Miljömål
och hänsyn som handlar om biologisk
mångfald är därför viktiga vid upphandling
av livsmedel, säger Jens Johansson på
Upphandlingsmyndighetens hållbarhetsenhet
som gjort miljöspendanalysen.
Miljöspendanalysen är tänkt att användas
som ett stöd för att ta inköpsbeslut
på strategisk nivå.