TANDVÅRDSPERSONAL
”Du har fått kvicksilver på hjärnan”
En vanlig replik i vården om sjuka tandsköterskor
I denna artikel kommer jag, Margaretha Molius, att lyfta
fram den sjukdomsbild, som har drabbat tandvårdspersonal
på grund av yrkesmässig kvicksilverexponering.
10 TF-BLADET NR 2/2015
I docent Patrik Störtebeckers
böcker finns guldkorn att
gräva fram. När jag fick hans
böcker på 1990-talet, skrev han
att jag får använda materialet
utan restriktioner.
I boken ”Kvicksilverförgiftning
från tandamalgam, en fruktansvärd
risk för människans
hjärna” kan vi dra en del aktuella
slutsatser. Störtebecker beskriver
ingående kvicksilvrets
spridningsvägar, experiment och
forskningsresultat, både egna och
andras.
Främst beskriver han hur hjärnans
olika funktioner påverkas
av kvicksilver. Hur giftet påverkar
perifert och centralt samt
retningsfenomen med sönderfallande
nervceller, som visar sig
som små sammandragningar och
ryckningar (tremor) i muskulaturen.
Detta kan ge muskelatrofi
och ALS.
Diskussionen om denna sjukdomsbild
har sällan kretsat kring
kvicksilver, trots att indikationer
har funnits bland tandvårdspersonal.
Brister i den arteriella
blodförsörjningen till spinalvätskan
kan orsakas av både bly
och kvicksilver. Detta skadar de
små blodkärlen och ger mikroangiopati
med risk för skador på
nervvävnadens funktion. Han
påpekar även att tungmetaller
orsakar skador på blodet genom
att förstöra membran, som omger
de röda blodkropparna.
Min egen
sjukdomshistoria
Den första gången jag fick våldsam
hjärtklappning var som tandsköterskeelev
vid Folktandvården
1957. Vi preparerade för en
6-leds-bro.
På den tiden fanns inga vattenkylda
borrmaskiner. Det innebar
att jag spolade med en vattenspruta
då det annars blev för
varmt i tänderna. Det rök
amalgamdamm så alla var helt
gråa i ansikte och hår. Jag fick
våldsam hjärtklappning, yrsel och
illamående och rusade ut i sterilen
och sköljde hela ansiktet under
kallvattenskranen. Efteråt fick jag
svårt med balansen och hållningen,
återkommande hjärtklappning,
hög äggvita och blev
uttröttad.
Det fanns ingen som helst
skyddsutrustning i behandlingsrummet,
inga utsug mer än ett
halvöppet fönster och ingen berättade
att situationen kunde vara
farlig.
När jag blev akut förgiftad i
Umeå 1959 efter en lång sittning
med torrputsning av egna
amalgamfyllningar, blev jag inlagd
på sjukhuset för allvarliga
symtom. Kunde inte gå, saknade
koordination, hade våldsam yrsel,
tremor, huvudvärk, muskelsvaghet
och periodvis svimning.
Mitt blod hade brunsvart färg,
flöt inte ut i provrören, trots att
man bytte plats att sticka i, från
armar till händer, till fötter för att
till slut ge upp utan att alla 12 rör
fylldes.
Sjukdomen myastenia gravis
var en av de tänkbara diagnoserna
som jag utreddes för innan
jag slutade som tandsköterska
1965, men vare sig denna diagnos,
MS eller sköldkörtelrubbning
gick att verifiera, varför min läkare
ordinerade mig att byta yrke.
Hjärtbesvär
För att återgå till Störtebeckers
beskrivning av spridningsvägar
finns det ännu en pusselbit som
förklarar mina symtom sedan jag
började som tandsköterskeelev
1957. De små blodkärl, som försörjer
artärerna, påverkas av gifter
och genom bristande blodförsörjning
uppstår ischemi (syrebrist)
i hjärtat och till och med
hjärtinfarkt.
På grund av mina ständiga
problem med hjärtbesvär, undersöktes
detta på NÄL:s sjukhus i
Norra Älvsborgs län någon gång
i början av 1990-talet.
Ischemi konstaterades, men
utreddes inte vidare. Den ansvarige
överläkaren har i alla år
ansett, att jag inte har några som
helst problem med hjärtat, utan
snarare förbjudit mig att söka
vård. Attityden har varit sådan,
att jag trots mer än trettio års
problem med hjärtrusningar,
dubbelslag, uteblivna hjärtslag
och hoppande puls, till slut inte
orkade söka hjälp då alla tidigare
försök varit resultatlösa.
I mars 2015 fick jag hjärtstopp
hemma och kördes i ambulans till
NÄL:s sjukhus i Trollhättan. EKG
under färd visade inte vad som
hänt, men på sjukhuset utreddes
jag så noggrant som möjligt. Under
vistelsen fick jag två nya
hjärtstopp och fick akut opererat
Teckning
Jag har själv arbetat som tandsköterska och i artikeln
kommer min egen sjukdomshistoria att återges som exempel
på de sjukdomsproblem, som förekommer hos
tandvårdspersonal.