NEKROLOGER
Nekrologer:
Maths Berlin
och Per-Ingvar
Brånemark
Maths Berlin har avlidit, 83 år
gammal. Han tog studenten i
Östra real i Stockholm, och studerade
till läkare vid Karolinska
institutet. Han intresserade sig
tidigt för omsättningen av olika
kvicksilverföreningar. Han disputerade
1963 på en avhandling
med titeln ”On estimating
threshold limits for mercury in
biological material”.
Vi arbetade under ett par år
samtidigt på gamla ”Folkhälsan”
i Solna, och var bägge intresserade
av metylkvicksilver, som
orsakat Minamatasjukan i Japan
och fortfarande är ett problem i
fiskar och annat djurliv. År 1968
föreläste vi tillsammans om
metylkvicksilvers omsättning och
toxicitet på en konferens i
Rochester, N.Y., USA.
Maths Berlin var under åren
1967-1996 professor i omgivningshygien
i Lund. Hans kunskaper
sträckte sig över hela
området av kvicksilverföreningar.
Han skrev kapitlet Mercury
i Handbook on the toxicology
of metals, 1986 och 2007. Han
har även skrivit om amalgam: Är
amalgam i tandfyllningar en
hälsorisk? (Läkartidningen
1992), och Kvicksilver i tandfyllningsmaterial
– en uppdaterad
miljömedicinsk riskanalys
(Dentalmaterialutredningen
2003).
I samband med myndigheternas
skräckpropaganda för svininfluensan
år 2009 varnade Maths
Berlin för thiomersal i Pandemrix:
Desinformation om biverkningsriskerna
för barn och
foster med tiomersal i vaccin
(Läkartidningen 2009;52:3521).
Myndigheterna replikerade på
nästa sida i Läkartidningen:
M ä n g d e n
kvicksilver i
Pandemrix är
inte förenad
med ökad hälsorisk.
Men Maths
hade rätt, fastän
följderna blev
ännu värre än
vad han hade
anat. Flera
hundra ungdomar
drabbades
av narkolepsi!
Det är det värsta
som hänt
efter Neurosedynkatastrofen
på 1960-talet.
En kunnig
toxikolog har
gått ur tiden.
Fredrik Berglund,
med. dr.
Per-Ingvar Brånemark har avlidit,
85 år gammal. Han disputerade
1959 vid Lunds universitet
på en avhandling om mikrocirkulation
i ben och benmärg.
På 1960-talet blev han professor
vid anatomiska institutionen vid
Göteborgs universitet. Hans
forskning inriktades framför allt
mot benförankring av titanimplantat.
Det ledde till användning
av titanimplantat i käkbenet som
stöd för tandproteser.
Titan har också använts inom
kirurgi av knän, höfter m.m. Men
det är långt ifrån komplikationsfritt.
En del av misslyckandena
TF-BLADET NR 2/2015 7
Foto: Ulf Strömberg
beror på närvaro av guld eller
amalgam i tänderna, vilket leder
till galvanisk korrosion av titanet.
Även lokal behandling med
fluor leder till korrosion. Den kan
leda till yellow nail syndrome –
gula nagel-syndromet – med
luftvägsbesvär, tjocka gula naglar,
lymfödem och pleuraexudat.
Bland mina drabbade titanpatienter
hade 43 guld i tänderna,
fyra hade guldsmycken, åtta hade
amalgam i tänderna, tre hade behandlats
med fluorpensling.
Fredrik Berglund, med. dr.