VETENSKAP
Anpassning
till arsenik-rik miljö
Arsenik är ett välkänt gift, som i högre doser
kan leda till döden. I vissa områden i världen
förekommer arsenik naturligt i berggrunden
och kan därigenom komma ut i grundvattnet.
Detta gäller även för några områden i de
argentinska Anderna. I gruvstaden San Antonio
6 TF-BLADET NR 2/2015
de los Cobres ligger arsenikhalten i
dricksvattnet 20 gånger högre än vad världshälsoorganisationen
WHO anger som acceptabelt
(1).
Trots detta är invånarna i
staden i stor utsträckning
skyddade mot arsenikens
skadliga verkningar. Hur är detta
möjligt?
Denna fråga har fått sin förklaring
i en nyligen publicerad
vetenskaplig studie (2). I studien
undersöktes förekomsten av
många olika genvarianter hos
kvinnorna i området. Det visade
sig då att kvinnorna särskilt ofta
var bärare av skyddande varianter
av genen AS3MT så att levern
därigenom lättare kan metylera
och utsöndra arsenik.
Denna genetiska anpassning
till den toxiska arsenik-rika miljön
kan ha skett under loppet av
tusentals år. Personer med genvarianter,
som ger sämre möjligheter
att tolerera arsenik, har
under denna tid fått försämrad
hälsa och levt ett kortare liv.
Möjligheterna att skaffa och försörja
egna barn har därför varit
sämre.
Personer med skyddande
varianter av AS3MT-genen har
däremot varit friskare och levt
ett längre liv. De har därför kunnat
lämna efter sig fler barn.
Befolkningsandelen med
skyddande varianter av
AS3MT-genen har därför blivit
allt högre för varje generation.
Priset för denna darwinistiska
anpassning till den arsenikrika
miljön, som skett under
många generationer, måste antagligen
ha varit högt i form av
lidande och sjukdom hos dem,
som haft svårt att tolerera arsenik.
Forskarna konstaterar att
detta utgör det första beviset för
mänsklig anpassning till en giftig
kemikalie” (2).
En av forskarna, Karin Broberg,
har i en intervju betonat,
att hälsoriskbedömningar för
kemikalier inte ska utgå från
data för särskilt toleranta personer
(3).
Känslighet för amalgam
Det finns således genvarianter,
som skyddar mot miljöbelastningar,
i detta fall arsenik. Samtidigt
finns det genvarianter, som
ger en ökad känslighet för
miljöbelastningar. När det gäller
kvicksilver känner man till ett
flertal sådana genvarianter (4).
Det är troligt att ju fler sådana,
olika genvarianter, som en person
bär på, desto större blir känsligheten
för kvicksilver. Känsliga
personer kan därför bli sjuka av
sina amalgamfyllningar trots att
kvicksilverexponeringen ligger
under de officiella gränsvärdena
(t.ex. mätt som kvicksilver i urin)
(5).
Gert Brodén, docent i fysik
Referenser:
1. ”Täglich vergiftet”, Der
Spiegel nr 12/2015.
2. Schlebusch CM m.fl.
”Human adaption to
arsenic-rich environments”.
Molecular Biology and
Evolution, 2015, March 3,
published on-line.
3. http://medicinskaccess.se/
wordpress/2015/03/04/gentolerans
mot-miljogiftfunnen
i-manniskan/
4. Homme KG m.fl., ”New
science challenges old
notion that mercury dental
amalgam is safe”. Biometals
2014;27:19-24.
5. Zwicker JD m.fl., ”Longitudinal
analysis of the association
between removal of
dental amalgam, urine
mercury and 14self-reported
health symptoms”.
Environmental Health
2014;13:95 (sammanfattning
finns i Tf-bladet nr 1/2015).
Gert Brodén.
/
