DOFTÖVERKÄNSLIGHET
17
De sensoriska nerverna
ÖVERREAGERAR
Överkänslighet mot dofter är vanligt, 33 procent av den svenska befolkningen
upplever sig ha besvär i någon form. Ännu finns ingen behandling, men ett par
olika läkemedelsstudier pågår.
Men vad är då sensorisk hyperreaktivitet?
– Jag skulle beskriva det som en överkänslighet
av vissa nerver i luftvägarna.
De här nerverna kallas sensoriska nerver
och det är de som gör att vi kan känna
beröring, kyla, värme, smärta – och dofter,
säger Eva Millqvist.
EN VÄRLD AV KEMIKALIER. Orsaken till
varför en del blir doftöverkänsliga vet man
inte. Eva Millqvist berättar att många har
en personlig övertygelse om orsakssamband;
kanske hade man en pappa som
rökte pipa när man var liten eller att man
jobbat på en kemikalie fabrik.
– En del säger att det började med en
förkylning, men från många får vi inga
svar. Vi lever i en värld av kemikalier
som vi inte märker av.
70 procent av de som drabbas är
kvinnor och SHR återfinns i alla åldrar.
Varför så många kvinnor har besvär
kan bara spekuleras i, kanske har
det med hormoner att göra, men det
skulle också kunna bero på genetiska
faktorer.
– Det verkar som det händer något i
tjugoårsåldern. Och även om det finns
i alla åldrar möter vi på Sahlgrenska
många kvinnor från 40 år och uppåt.
Kanske pressar livet på mer i den
åldern, man blir äldre och tröttare. Men
jag är rädd för att det här ska klassificeras
som ett psykiskt problem, vilket
ofta görs inom sjukvården. Beteendeterapi
som behandling för SHR tror jag
inte på.
På Sahlgrenska pågår just nu en
läkemedelsstudie där man testar om
capsaicin, koncentrerad chili i kapslar,
För att diagnostisera doftöverkänslighet,
eller sensorisk hyperreaktivitet,
SHR, används
ett så kallat capsaicintest. Capsaicin
är den starka ingrediensen i chili
vilket i testet inhaleras. Sedan mäts hur
mycket patienten hostar av detta.
6,3 procent vuxna uppfyller kriterierna
för att få diagnosen.
– Sensorisk hyperreaktivitet misstas
ofta för astma eftersom många har
symtom från luftvägarna. Typiskt för
den här gruppen är att de får bra astmamediciner,
men allas besvär försvinner
inte, den sensoriska hyperreaktiviteten
finns kvar, säger Eva Millqvist, professor
och överläkare vid avdelningen för
lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska
universitetssjukhuset.
– Samtidigt kan man ha astma också
och då ska den behandlas eftersom det
förbättrar totalproblematiken.
MÅNGA OLIKA SYMTOM. Vanliga symtom
vid SHR är luftvägssymtom likt de
vid astma, allergi eller KOL, men IgEantikroppar
utvecklas inte och en vanlig
lungfunktionsmätning är normal.
Hosta, tungt att andas och tryck
över bröstet är vanligt. Andra kan få
besvär i näsan, med snuva och nästäppa
eller klåda och rodnad i ögonen. Många
får huvudvärk, trötthet och yrsel. Beskrivet
finns också symtom från huden,
med stickningar och bränningar. Hostan
ger dessutom ofta urininkontinens.
Dofter och kemikalier i normala doser
är det som i regel utlöser symtomen,
exempelvis parfym, rengöringsmedel,
tobaksrök och luftföroreningar.
kan nedreglera hosta och känsligheten
i luftvägarna. Förhoppningen är att det
ska hjälpa mot olika typer av symtom,
inte bara hosta.
– Hypotesen är att matta ut hostreceptorerna,
precis som när man vänjer
sig vid stark mat, säger Eva Millqvist.
En ny upptäckt är att det finns en
form av täthet i de små luftvägarna hos
personer med sensorisk hyperreaktivitet
när de andas in ett retande stimuli.
– Många patienter beskriver att de
har svårt att andas när de stöter på retande
stimuli, men när man gör lungfunktionstest
är det normalt. Det kan
vara ett uttryck för att det är täppt i de
små luftvägarna, säger Eva Millqvist.
TÄNKBAR HOSTMEDICIN. Även på läkemedelsföretaget
MSD pågår en studie
för att ta fram en hostmedicin mot kronisk
torrhosta, som skulle kunna hjälpa
vissa patienter med SHR.
– I tidigare studier har man sett en
sänkning av hosta med 50 procent, säger
Artur Fijolek på MSD.
Läkemedlet prövas nu i fas III-studier
som väntas vara klara i årsskiftet
2020/21. Om resultaten blir tillräckligt
bra skulle medicinen kunna vara
tillgänglig för patienter 2022. Biverkningar
i form av nedsatt eller förändrad
smakkänsla finns dock.
– Det beror på att substansen blockerar
signaler i så kallade P2X3-receptorer
som inte bara bidrar till att sätta
igång hostreflexen men också finns i
smaklökarna. Som alltid måste man
väga effekt mot ökad risk för biverkningar,
säger Artur Fijolek. ■
TEXT LOUISE CEDERLÖF
Eva Millqvist.