7
– Det finns ingenting forskningsmässigt dokumenterat
om att effekten med kortisonkrämer
skulle avta med tid. Däremot har eksempatienter
som använt kortison i tablettform ofta svårt att
sluta, eftersom tabletterna tillfälligt hjälper mot till
exempel ilsket rött eksem i ansiktet. Tyvärr hjälper
inte tabletterna på längre sikt utan kan till och med
försämra rodnaden, eftersom ökad kärlteckning är
en känd biverkan av kortison.
TABLETTER OCH SPRUTOR. Kortison tabletter är
överlag känt för att ge mycket biverkningar och
likaså injektioner med kortison i blodet, menar
Emma Johansson. Enligt de senaste europeiska
riktlinjerna för behandling av
atopiskt eksem finns det därför inget
vetenskapligt stöd för att behandla
atopiskt eksem med kortison i
den här formen, mer än som kort
akut behandling vid mycket svårt
atopiskt eksem hos vuxna.
– Kortisontabletter kan vara
– Problemet
är snarare att
patienterna an -
vänder för liten
mängd kortison -
en jätte bra tillfällig behandling
mot till exempel astma, KOL och en
del reumatiska tillstånd, men inte vid
atopiskt eksem. Ändå vet jag att det förekommer
att hudläkare skriver ut tabletter även
kräm
till patienter med eksem för ett kortvarigt bruk,
och om patienterna upp söker flera läkare kan behandlingarna
bli långa.
Ett resultat av detta, menar hon, är att många
patienter felaktigt blandar ihop biverkningar av kortisontabletter
med användningen av kortisonkrämer
– trots att riskerna med respektive läkemedel
överhuvudtaget inte går att jämföra.
Hur kan man undvika biverkningar från kortisonkrämer?
– Först och främst genom att använda rätt kräm
på rätt plats. Det innebär att bara använda svaga
kortisonkrämer där huden är tunn, som i ansiktet
och i underlivet. På kroppen tycker jag däremot oftast
att det funkar bättre med en starkare kräm,
eftersom man då kan smörja kortare tid i stället.
Studier har visat att en proaktiv behandling,
alltså att fortsätta smörja med kortisonkräm 1–2
gånger i veckan när eksemen läkt ut, gör att det
dröjer längre tid innan eksemet kommer tillbaka.
Detta gör att de flesta totalt sett behöver använda
mindre mängd kortisonkräm, menar Emma Johansson.
Det är också visat att regelbundet smörjande
med mjukgörande kräm ger färre skov.
Går det då att sluta med kortisonkräm, om man
inte upplever att det hjälper?
– Om man hamnar i ett läge där man måste
smörja med kortison hela tiden utan att eksemet
blir bättre, inte ens i några veckor med glesare behandling,
då tycker jag att man ska ta kontakt med
läkare för att se om man borde byta eller komplettera
med annan behandling.
Det kan till exempel handla om så kallade
kalcineurinhämmare (salvan Protopic) som fungerar
bra på begränsade hudområden, menar hon.
Eller ljusbehandling, som kan fungera som ett
komplement i behandlingen. Andra behandlingsformer
är bland annat svampdödande medel, immunhämmande
medel eller antibiotika. Om inget
annat fungerar finns även det nya biologiska läkemedlet
dupilumab, som kan bli aktuellt
för den som är över 18 år och har ett
medelsvårt till svårt eksem som
inte svarar på annan behandling.
Ligger det något i det som en
del patienter upplever att läkare
skriver ut kortisonkrämer i alldeles
för hög utsträckning?
– Nej, det tror jag inte, inte
som det ser ut nu för tiden i alla
fall. Problemet är snarare att patienterna
använder en för liten mängd kortisonkräm
för att den ska kunna ge effekt. Min
erfarenhet är att de får alldeles för små och för få
tuber utskrivna från sina läkare och att eksemet
därför blir underbehandlat.
Dessutom får patienter inte alltid tillräckligt
med detaljerad information om hur de ska smörja
sig med krämerna, menar hon. Till exempel hur stor
mängd de ska ta samt hur ofta och hur länge krämen
ska användas.
– När läkare förskriver annan medicin i form av
till exempel tabletter är de oftast väldigt noga med
hur och när medicinen ska tas. Så noga borde de
vara även med krämer, tycker jag. Det räcker inte
med att bara skriva ut ett recept till patienten. ■
Emma Johansson.
En hudsjukdom som ökat
Minst 20 procent av alla barn och cirka 8–10
procent av alla vuxna i Sverige beräknas lida av
atopiskt eksem och antalet drabbade har ökat de
senaste årtiondena.
Exakt vad det är som orsakar atopiskt eksem är
inte riktigt klarlagt. Det forskarna vet är att det handlar
om en defekt hudbarriär i kombination med ett
hyperaktivt immunförsvar och en ökad inflammationsbenägenhet.
Detta kan i sin tur orsakas av genetiska
faktorer, miljöfaktorer eller en kombination av båda.
EKSEM