NYHETER
Trots internationella och nationella mål om ett biobaserat samhälle
visar en marknadsundersökning att 61 procent av storbolagen inte
har satt upp konkreta mål för sitt arbete med cirkulär ekonomi.
Ny standard för kärl
Sverige gör som resten av Europa och ansluter
sig till standarden för hur sopkärl ska lyftas.
FÖRÄNDRINGEN INNEBÄR ATT Sverige helt
och hållet följer den europeiska standarden
EN-840 och går över till enbart
Form-A på lyftkammen för sopkärl.
Form-C, också känd som AFNOR, kommer
därför att försvinna ur standarden i
Sverige efter 2020. Standarden påverkar
bara nya upphandlingar av kärl. Redan
existerande kärl med Form C berörs inte,
XWDQNRPPHU¿QQDVNYDUPnQJDnUWLOO
Under en övergångsperiod har Form C
tillåtits i Sverige, men nu har den svenska
standardiseringsgruppen beslutat att
följa den Europeiska standarden.
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2018
Fördelarna med att
endast ha en tillåten
kärltyp är att hela EU då
får en och samma säkra
standard, vilket ju är syftet
med standarder, och med det en öppen
marknad för alla kärlaktörer i Europa.
Nackdelarna är att man under övergången
till Form-A i Sverige kommer
att se en blandning av kärltyper. På kort
sikt kommer det att innebära att båda
typerna måste hanteras vid tömning
med viss ökad risk för arbetsmiljöproblem.
MÄNGDEN MATAVFALL, ANDEL faktiskt
återanvänt material samt investeringar
och antal patent med koppling till
cirkulär ekonomi är exempel på det som
Politico inkluderat i sitt cirkulära index.
– REGERINGEN KAN INTE luta sig mot
att näringslivet självmant går över
till en cirkulär ekonomi, utan vare
sig vägledning eller incitament, säger
Elin Bergman, ordförande för nätverket
Cradlenet. Om Sverige menar
allvar med beslutet att ställa om till
en cirkulär ekonomi så måste vi sätta
nationella mål och ta fram handlingsplaner,
annars riskerar vi att hamna
efter i utvecklingen. I Holland och
Att de nordiska länderna producerar
mycket avfall och har hög andel energiåtervinning
bidrar till att de hamnar
långt ner på listan, exempelvis är Finland
bland de fem sämsta länderna.
Finland har man insett fördelarna med
att snabbt ställa om till cirkulär ekonomi
och har redan satt ambitiösa cirkulära
nationella mål och tagit fram handlingsplaner
för att nå de uppsatta målen.
Det är nätverket Cradlenet som står
bakom undersökningen tillsammans
med IVL Svenska Miljöinstitutet, Cerise,
Ragn-Sells och Nordea. Kartläggningen
av de svenska storbolagen har genomförts
genom djupintervjuer med i första
hand hållbarhetschefer.
Som de fem främsta hindren för ökad
cirkularitet anger bolagen lagstiftning,
kvalitet och tillgång på återvunnet material,
höga kostnader för icke-jungfruligt
material, låg kunskap kring cirkulär ekonomi
samt bristande affärsmodeller.
I toppen hamnar Tyskland tillsammans
med Storbritannien och Frankrike,
vilka gjort stora investeringar
i cirkulär ekonomi. Tjeckien, Italien
och Polen får också höga poäng.
Tidningen tillägger dock att detta
index inte nödvändigtvis sammanfaller
med de med de mest miljövänliga
länderna. Luftföroreningar,
utsläpp från jordbruket och biologisk
mångfald inkluderas exempelvis inte i
detta index.
Bara ett av tre företag jobbar cirkulärt
Norden långt ifrån cirkulärt
Tyskland är EU:s mest cirkulära land medan Sverige
hamnar på 14:e plats i tidskriften Politicos index.
TEXT: JON DJERF, AVFALL SVERIGE
Bakgrund
För avfallskärl på två eller fyra
hjul har det historiskt funnits
två typer av kärlkanter: Form-A
(DIN) samt Form-C (AFNOR) i
den Europeiska standarden
EN-840. Vid den senaste
revideringen av kärlstandarden
EN-840 tog den Europeiska
standardiseringsgruppen
bort Form-C ur standarden.
Anledningen var att det har
förekommit vissa olyckor med
tappade kärl, eller att kärlkanter
gått sönder, särskilt där det
förekommit blandade kärltyper
som slitits. Form-A är stabilare
och den vanligaste kärltypen
på kontinenten – Sverige är ett
av de få länder där Form-C är
vanligt förekommande.
Den nya lyftkammen
i ”utförande A”.