36 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2018
DELNINGSEKONOMIN KOMMER ATT OMSÄTTA
335 MILJARDER DOLLAR GLOBALT 2025.
AKTUELLT FÖREBYGGANDE
Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en
vägledning för hur kommuner kan arbeta med delning. Intresset
för delning växer och det finns stor potential för kommunerna att
utveckla delningsekonomin, men befintliga system bromsar.
DELNING HANDLAR OM att ge varandra
tillgång till underutnyttjade resurser, som
saker, ytor, transporter, tid, data eller
kompetens. Det kan ske med eller utan
vinstsyfte, privat eller kommersiellt. I Sve-
ULJH¿QQVHQOnQJWUDGLWLRQRFKYDQDDYDWW
dela, både i grannskapet med tvättstuga,
föreningslokaler och klädbytardagar, och
samhälleligt med offentliga rum, kollektiv-
WUD¿NRFKDOOHPDQVUlWW
Enligt Sustainable Brand Insights
är 83 procent av svenskarna öppna för
att låna andras saker. Tilliten mellan
människor är en av de högsta i världen
enligt SOM-Institutet. Det gör steget att
börja dela via nya tjänster och plattformar
kortare. Delningsekonomin växer
snabbt, PwC uppskattar att den kommer
att omsätta 335 miljarder dollar globalt
2025.
Strukturella hinder
I Avfall Sveriges och IVL:s kartläggning har
26 svenska kommuner svarat på frågor om
hur de arbetar med delningstjänster i dag.
Resultatet visar att delning är en relativt
ny fråga, men att kommunerna efterfrågar
mer stöd för att arbeta med det. Det som
framförallt delas inom kommuner idag
är fordon, ytor och prylar. Många anger
miljö och resurseffektivitet som de främsta
drivkrafterna att arbeta med delning, men
framhåller också att det ger sociala vinster i
form av mötesplatser och delaktighet.
De största hindren för delning inom
kommunerna är ekonomiska hinder,
juridiska osäkerheter och bristen på
enkelhet och anpassning av systemen.
%H¿QWOLJDVWUXNWXUHUlULQWHDQSDVVDGH
för att olika verksamhetsområden delar
på produkter och tjänster. Det gör att
fördelningen av kostnader och intäkter
försvåras. Utifrån undersökningen har
elva framgångsfaktorer lyfts fram för
hur kommuner kan ta ledningen, skapa
delningsinitiativ tillsammans med andra
eller tillgängliggöra och underlätta för
delningsinitiativ (se faktaruta).
Globala mål
Kommunerna kommer spela en stor roll
för att vi ska kunna nå FN:s globala mål
om en hållbar konsumtion till 2030. Det
¿QQVHWWPRPHQWXPI|UNRPPXQHUQDDWW
utforma delningsekonomin så att delning
faktiskt ger samhällsvinster som minskade
kostnader, nya affärsmodeller, miljöbesparingar
och sociala vinster som större
jämlikhet, delaktighet och trygghet. Annars
¿QQVHQULVNI|UDWWGHOQLQJVHNRQRPLQ
skapar ohållbara konsekvenser som osäkra
arbetsvillkor eller ökad konsumtion.
Dela prylar, yta, bil och tid
Skapa delningsekonomi i kommunerna
TEXT: LIV FJELLANDER, IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET
FOTO: JACOB EKELUND, © HELSINGBORG STAD
LÄS MER i rapport 2018:17 Dela prylar, yta,
bil och tid och vägledningen 2018:18 med
samma namn, som kan laddas ner från
www.avfallsverige.se
ELVA FRAMGÅNGSFAKTORER
1. Sätt modiga mål
2. Följ upp
3. Visa på samhällsvinsterna
4. Våga satsa
5. Samverka och för dialog
6. Ta vara på engagemang
7. Skapa tillit
8. Utveckla digitala plattformar
9. Förenkla
10. Ta vara på förändringar
11. Gör det attraktivt
SMARTA KARTAN är ett exempel
på delning i praktiken. Den visar vägen
till en mer hållbar konsumtion
med fokus på samutnyttjande. Det
handlar om cykelkök, bytesgrupper,
klädbytardagar, gratisbutiker och
digitala plattformar. Framtagen av
Göteborgs Stad och föreningen
Kollaborativ Ekonomi Göteborg
smartakartan.se