KOMDMEUPNOINKEARTIONNG AKTUELLT
Nr 4 2018 AVFALL OCH MILJÖ | 41
Äldre deponier, där traditionell teknik för att samla in
deponigas inte lämpar sig, har nu fått ett nytt alternativ:
ett svenskt försök med klimatfönster har inletts i Lund.
DEPONERING ORSAKAR EN stor del av
Sveriges klimatpåverkande utsläpp,
menar Teresia Wengström på Melica.
Men investeringarna för att hindra
utsläppen måste också stå i relation till
miljövinsterna. För äldre deponier, där
metanproduktionen är låg, har det varit
svårt att argumentera för aktiv gasuppsamling.
Där kan metanoxidation vara
ett alternativ.
– Klimatfönster är en av tre varianter
av metanoxidation och den metod som är
mest utredd. Danmark har gjort fullskaleförsök,
som visar på lägre metanemissioner
än förväntat – en 80-procentig
reduktion av metanen är ett mål som
man ser som möjligt att nå genom klimatfönster,
säger Teresia Wengström.
Nu har även Lunds kommun testat
metoden på Rögle deponi, som stängdes
1990. Även om metanproduktionen
minskat, släppte den ut 300–400 ton
metan varje år. Fram till i våras, då tre
klimatfönster anlades på den gamla
tippen.
Vinden driver
Metoden går ut på att deponigasen förs
JHQRPHWW¿OWHUDYJURYNRPSRVWGlUPH-
tanen med hjälp av bakterier omvandlas
till betydligt mindre klimatpåverkande
koldioxid.
Filtret installeras ovanpå deponiytan,
eller grävs ned något så att kontakt
med avfallet nås. I botten läggs makadam
med dräneringsrör, ovanpå läggs
NRPSRVWRFK¿OWUHWV
utsidor tätas med
lera. Målet är att ha
ett par procent syre i
kompostmassorna.
Med vindens hjälp
sugs deponigasen
inifrån deponin och
genom komposten.
Fönstren måste
därför placeras så
att självdraget blir så
effektivt som möjligt.
– Rätt utformade kan klimatfönster
hantera den gasmängd som produceras i
nedlagda, äldre deponier, säger Magnus
Lindsjö på Tyréns, som tillsammans med
Melica hjälpt Lunds kommun att genomföra
installationen.
– Filtermaterialet ska inte bytas ut,
det blir tvärtom bättre med tiden. Ytan
behöver däremot hållas efter för att
hålla borta ogräs och kompostmassorna
kan behöva kompletteras om det blir
sättningar.
Klimatbidrag
Lunds kommun har fått bidrag från Klimatklivet
för sina klimatfönster och Naturvårdsverket,
som handlägger bidraget,
ser positivt på metoden. Magnus Lindsjö
är övertygad om att klimatfönster skulle
kunna vara en bra lösning för många av
Sveriges avslutade deponier:
– Bara för att det är opålitligt att mäta
utsläpp av metan från deponier kan vi
inte förringa effekterna det har på vårt
klimat. Och klimatfönster innebär mycket
lägre kostnader än att underhålla ett
gasinsamlingssystem. På många deponier
går det inte att motivera kostnaderna
för att samla in och energiåtervinna
GHSRQLJDVHQRPGHWLQWH¿QQVDYVlWWQLQJ
för gasen i direkt anslutning till deponin.
Teresia Wengström håller med, och
PHQDUDWWGHW¿QQV\WWHUOLJDUHDUJXPHQW
– För att minska olycksriskerna runt
våra äldre deponier är klimatfönster
ett mycket bra alternativ och ger ökad
gassäkerhet.
Klimatfönster kan
rena deponigas
TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE
FOTO: TERESIA WENGSTRÖM
Totalt har det anlagts cirka
4 000 m2 fönster på deponin
som är 19 hektar stor.
För att verifiera kompostens mikrobiologiska
möjligheter till att fungera har
analyser av metankapacitet gjorts av
Micans AB enligt en dansk standard.