PLAST TEMA
Nr 4 2018 AVFALL OCH MILJÖ | 17
och Ikea lovar ökad användning av
återvunnen plast eller att Lidl slutar sälja
engångsprodukter i plast välkomnas
därför.
– Det är viktiga steg. Det blir ett irreversibelt
skeende när stora företag gått
ut – det har större effekt än en långsiktig
urvattnad lagstiftning. Företag har
väldigt stor makt att sätta egen agenda.
Om vi går ut med lagkrav på 25 procents
återvunnet material i alla plastprodukter
kommer det att leda till år av förhandlingar,
men ett företag kan ställa kravet
snabbare.
Återvinning måste förbättras
I samband med delredovisningen i våras
lämnade utredningen en skarp rekommendation
att begränsa användningen av
bionedbrytbar plast.
– Det är en god tanke, men de bioned-
EU\WEDUDSODVWHUVRPLGDJ¿QQVSnPDUN-
naden uppfyller standard för industriell
kompostering.
Det kan få många att jämföra en plastpåse
med en äppelskrutt och slänga den
i matavfallet eller i skogen där den inte
alls bryts ner. Nedbrytbar plast ställer
också till det för återvinnarna – det krävs
väldigt små mängder för att förstöra
deras möjligheter att sälja plasten.
Materialåtervinningen är för övrigt ett
sorgligt kapitel.
– Återvinningen är usel, säger Åsa
Stenmarck med emfas. Det är långt ifrån
HWWFLUNXOlUWÀ|GHDYSODVW6HGDQ¿QQV
det rimliga skäl för att det är så. Vi behöver
få till en bättre mekanisk återvinning
RFKI|UV|NDInUHQDÀ|GHQ'HWPHVWDDY
SODVWHQ¿QQVLQRPIHPSODVWW\SHU±PDQ
borde kunna komma längre där och göra
plasten mer återvinningsbar.
Samtal för ökad kunskap
Bristande kompetens är en orsak till det
dåliga läget för plaståtervinningen.
– I avfallsledet har man trott att kunskapen
i producentledet är högre än den
faktiskt är. Samtidigt har återvinningsindustrin
inte stor polymerexpertis. Men
jag ser en förändring, att man börjar
prata mer.
Nya tekniker för återvinning, som
feedstock (se vidare sidan 22), kan komma
att öka möjligheterna, men bara på
marginalen, menar Åsa Stenmarck.
– Den tekniken är ganska långt ifrån en
verklighet och är också energikrävande.
Den måste också ställas i relation till en
välutbyggd energiåtervinning; i Sverige
är det inte rimligt att bygga en feedstock
för att få ut ett bränsle. Vi föreslår att man
utreder det här vidare, men feedstock kan
aldrig ersätta mekanisk återvinning.
– Om vi snabbt vill ha en bra återvinning
bör vi satsa på bättre sortering i alla
led och utveckla den mekaniska återvinningen.
Globalt engagemang
Engångsprodukter var en het fråga när
utredningen tillsattes, men här förekom
EU med sitt förslag om förbud av vissa
produkter. Utredningen ställer sig bakom
förslaget, men det gäller att fundera
på vad man ersätter plasten med, poängterar
Åsa Stenmarck.
Även i resten av omvärlden händer
det mycket – bilder på enorma plastöar
LKDYLJHQNRUNDGHÀRGHURFKYDODUPHG
magarna fulla av plast har väckt opinionen.
OECD höll ett möte om plast i
PDMRFKÀHUDOlQGHUJnUUDVNWIUDPPHG
förbud och begränsningar eller krav på
högre återvinning.
±'HW¿QQVHQDQGDDYDWW´QXVNDYL
ta tag i det här och komma till rätta med
problemen”. Man ser allvaret och det är
mer konkret än växthuseffekten, vilket
gör det lättare att få folk att agera. Men
det blandas också med frågor om vad vi
verkligen ska göra i praktiken. Lösningarna
måste vara lika resurseffektiva. Men
den positiva framåtandan överväger.
Vanor största hotet
I höst fokuserar utredningen på frågan
om smartare användning av plast och
hur alternativen ser ut.
±%HK|YHUYL3(7ÀDVNRUQDIUnJDUVLJ
Åsa Stenmarck, som beklagar att dricksvattenfontänerna
har försvunnit.
– Vi behöver skapa en hållbar produktion
och konsumtion av plast. Men vi kan
inte sluta använda plast, vi lever inte i
ett samhälle där man kan sluta använda
plast. Det gäller att använda plast smart
och på rätt ställe.
– Det största hotet är vår gamla vana
och trögheten i människans psyke att
förändra sig. Vi är snabba på förändring
när det känns positivt, men när det är
jobbigt tar det väldigt lång tid.
'HW¿QQVVlUVNLOWHQJUXSSVRPcVD
Stenmarck vill nå fram till med sin
utredning.
– Mycket hänger på kunskapen hos de
som designar produkter. Det är designers
som väljer material, men de kan också
tänka utanför lådan.
– Plast ska värderas som guld istället
för att vara så billig som idag, då hade vi
sluppit mycket av problemet.
KORTA FAKTA OM PLAST
• 2015 tillverkades 380 miljoner
ton plast i världen. På 1950-talet
var den siffran 2 miljoner ton.
• Tillverkningen av plast använder
mellan 4 och 8 % av världens
årliga konsumtion av olja och
gas. Tillverkning, transport och
avfallshantering av plast genererar
årligen omkring 400 miljoner ton
växthusgaser.
• Omkring 15 % av plasten samlas
in för återvinning, 25 % förbränns i
anläggningar, 60 % deponeras, eldas
öppet eller slängs i naturen.
• Världen använder 8 gånger så mycket
ny plast som återvunnen plast.
Källa OECD
Åsa Stenmarck menar att designers
har en nyckelroll för att skapa
produkter som använder mindre
plast och går att återvinna.