PLAST TEMA
Nr 4 2018 AVFALL OCH MILJÖ | 23
nande produkt, som kan upparbetas i ett
UDI¿QDGHULRFKWLOOHHPSHOEOLQ\SODVW
– Man vet inte riktigt vad man får ut,
men processen är väldigt enkel.
Denna teknik används i Sverige för
däckåtervinning.
Ner till molekylnivå
– Förgasning är däremot state of the art.
Här bryts allt ner och det spelar ingen
roll vilken typ av plast man utgår från.
Sätter vi till syre i processen får man
kolmonoxid och vätgas och då kan man
bygga vilken plastprodukt som helst. Här
¿QQVNRPPHUVLHOODO|VQLQJDUI|UYDUMH
produkt, säger Tobias Richards.
– Sådan återvinning innebär en total
destruktion av materialet ner i sina minska
beståndsdelar.
I Kanada driver Enerkem världens
I|UVWDNRPPHUVLHOODELRUDI¿QDGHUL
Här återvinns blandat hushållsavfall
till metanol och etanol genom förgasning.
Samma teknik används när de nu
bygger en anläggning i Rotterdam för att
återvinna plast till metanol, som i sin tur
ska bli kemikalier. Motsvarande nära 2
miljarder kronor kommer anläggningen
att kosta. AkzoNobel är en av parterna i
projektet, som genom förgasning vill få
hållbara kemikalier till sina färger och
träskyddsmedel.
Processen i Rotterdam bygger på en
huvudreaktor till skillnad från Gobigas i
Göteborg, där man förgasade skogsavfall,
som har två reaktorer. Att Gobigas inte
fann kunder som var villiga att betala
mer för till sin metan och inte heller
lyckades sälja sin överskottsvärme som
fjärrvärme till ett konkurrenskraftigt pris
var, enligt Tobias Richards, några anledningar
till att de tvingades lägga ner.
.HPLNDOLHU¿QQVGHWGlUHPRWVW|UUH
efterfrågan på, och det är framför allt det
som Enerkem siktar på.
– Ingen förgasningsanläggning som
jag känner till har gjort ny plast av plast.
Energi och stora volymer
Med de möjligheterna som den nya
tekniken ger följer förstås också begränsningar.
Pyrolys kräver temperaturer
uppåt 600°C, förgasning kan kräva det
dubbla. Processen kan styras så att temperaturkraven
sänks och vid förgasning
förbränns delar av materialet och bidrar
till energibehovet (vilket förstås minskar
materialåtervinningen – 100 procents
återvinning klarar man aldrig).
– Det är jätteviktigt att ha en väldigt
energiintegrerad process, det vill säga att
man kan ta vara på den värme som kan
avgå, säger Tobias Richard.
Det krävs också stora volymer för att få
ekonomi i återvinning genom förgasning.
Anläggningen i Rotterdam kommer att
behandla 360 000 ton avfall per år. Det
motsvarar 18 miljoner kubikmeter okomprimerad
plast.
– En eller två anläggningar skulle täcka
hela Sveriges behov. Vem ska våga bygga
den? Det gör det svårt att propagera för
en stor demonstrationsanläggning, som
NDQVNHVNXOOHWD±SURFHQWDYÀ|GHW
I|UGn¿QQVGHWLQWHXWU\PPHI|UHQVOXW-
lig anläggning, säger Tobias Richards.
Stort intresse
Diskussioner om alternativa återvin-
QLQJVO|VQLQJDU¿QQVHHPSHOYLVDWW
använda rejekt från mekanisk plaståtervinning
som reduktionsmedel i ståltillverkning,
men det innebär att materialet
därmed är förbrukat. Mindre pyrolysanläggningar
som specialiserar sig på
exempelvis blandmaterial med plast från
skrotbilar är också ett tänkbart scenario.
– Vi står inför ett läge där den petrokemiska
industrin är väldigt intresserad av
att göra något och är öppna för att hitta
en storskalig lösning. Nu handlar det om
att se vem som sitter på avfallet och var
en anläggning kan hamna. Slutprodukten
håller förvisso precis samma kvalitet som
jungfruliga material, men den kommer
att kosta mer – vem är villig att betala?
VI STÅR INFÖR ETT LÄGE DÄR DEN PETROKEMISKA
INDUSTRIN ÄR VÄLDIGT INTRESSERAD AV ATT
GÖRA NÅGOT OCH ÄR ÖPPNA FÖR ATT HITTA EN
STORSKALIG LÖSNING.
Tobias Richards tror på de nya teknikerna för
plaståtervinningen men tvekar om ekonomin.
PYROLYS (KEMISK
DEPOLYMERISERING):
Plasten upphettas i syrefri miljö till
200–600°C, så att materialet faller
sönder utan att förbrännas. Det skapas
en syngas bestående av vätgas och
kolmonoxid samt flytande kolväten, kol
och en liten mängd aska.
FÖRGASNING (TERMOKEMISK
ÅTERVINNING):
Process där ett organiskt bränsle reagerar
med en kontrollerad mängd syre och/
eller vattenånga i en temperatur om
480–1 650°C, och därmed omvandlas till
kolmonoxid och vätgas.
Indonesiska företaget Evoware har utvecklat ätbar plast, tillverkad av sjögräs, som löses upp i varmt vatten.