TEMA TEXTIL
Här ska bomull och polyester skiljas åt
MED NÄRA INFRARÖD och visuell spektroskopi
ska materialet i gamla textilier
EOLWVQDEEWNXQQDLGHQWL¿HUDV'HWVND
ge renare fraktioner och öka möjligheten
till återvinning.
Tre kameror kan programmeras för
DWWLGHQWL¿HUDROLNDPDWHULDOVRPVHGDQ
kan slås bort från det löpande bandet.
Genom att köra igenom samma batch
två gånger kan sex olika materialslag
sorteras ut. Samma teknik används för
att sortera plast i Motala och för att skilja
olika avfallsslag åt i Oslos sorteringsanläggning.
– Vi har ett antal olika intressenter
som vill ha sorterad textil. Vissa vill ha
väldigt rena kvaliteter. Andra kan ta
emot en blandad fraktion. Avsättningen
kommer vi att hitta, men värdet avgörs
i renhetsgraden, säger Magnus Thysell,
marknadschef på Sysav Industri – dotterbolag
till det kommunalägda bolaget
Sysav – som kommer att driva anläggningen.
Ren bomull kommer att kunna skickas
till kemiska återvinnare som Renewcell.
Annat kan bli stoppning inom bilindustrin
eller gå till städindustrin som
producerar torkdukar.
– Man får ställa in maskinen efter hur
köparsidan ser ut.
Tar resterna
Verksamheten bygger på att sådant som
går att återanvända redan har plockats
ut när det når Sysav.
– Av insamlade 100 ton är cirka 10–15
ton värda 90 procent av pengarna – det
som går att återanvända. Men om anläggningen,
20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2019
som planerat, når 16 000 ton
sorterad textil per år, går vi ändå med
vinst på sikt, säger Magnus Thysell.
Bland 20-talet partners i projektet
¿QQV+XPDQ%ULGJHRFK0\URUQDVRP
förväntas bidra med en hel del textil.
Även stora klädkedjor med egen insam-
OLQJDYEHJDJQDGWHWLO¿QQVPHG
– Det är en av utmaningarna, hur vi
InUÀ|GHQDDWWKLWWDUlWW'HWlULQWH
procent klart hur insamlingen i butiker
ska hitta till vår sortering. Likadant med
insamlingen på återvinningscentralerna,
där det är huggsexa om det som är
värdefullt.
– I Sysavregionen räknar vi med att
återvinningscentralerna får in runt 3 000
ton textil om året, men vi vill attrahera
en större region. Vi tror att det kan bli
intressant för övriga Sverige och kanske
även utlandet att skicka textiler till
anläggningen.
Hållbar satsning
Att tekniken fungerar vet man. Den har
testats under ledning av IVL Svenska
Miljöinstitutet i tre år, men då i Alvesta
inom Siptex – Svensk Innovationsplattform
för Textilsortering. Sysav var med
redan under pilotprojektet och hade
redan en lämplig lokal i Malmös norra
hamnområde. Här ska textilsorteringen
kunna växa och förhoppningsvis bli en
del i ett större återvinningscentrum.
– Vi vill skapa bättre förståelse för att
det är möjligt att hantera textil på ett mer
hållbart sätt. Mycket bränns idag som
inte skulle behöva brännas. Kommande
lagstiftning kommer dessutom ställa krav
på materialåtervinning inom textil.
Vinnova har beviljat totalt 22 miljoner
kronor i innovationsstöd för etableringen.
Sysavs del är närmare 15 miljoner.
Det är ett välkommet stöd med tanke på
att det är en ny industri med ny teknik
som ska byggas upp.
– Vår vd, Peter Engström, brukar säga
att om inte vi som publikt bolag gör de
här investeringarna som på pappret inte
ser ut som en kassako, vem ska då göra
dem? Den privata industrin vill oftast ha
snabb återbetalning på sina satsningar,
medan vi kan se mer till den allmänna
samhällsnyttan och de miljövärden som
skapas, säger Magnus Thysell.
Världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering
installeras i Malmö till våren.
TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO SYSAV
VI VILL SKAPA BÄTTRE
FÖRSTÅELSE FÖR ATT
DET ÄR MÖJLIGT ATT HANTERA
TEXTIL PÅ ETT MER HÅLLBART
SÄTT.
Magnus Thysell, Sysav Industri