JORDEN RUNT
– Även under epidemierna tror vi att
gud skyddar oss, säger hon.
Fruktar modernisering
Organiskt avfall säljs till grisuppfödare.
Djurskelettdelar köps av bönder som
gör gödning av benmärgen. Plast och
aluminium säljs till återvinningsföretag.
Kol säljs på gatan.
– För det mesta tjänar vi cirka 4 000
ariary (cirka 10 kronor) per dag. Vi klarar
oss, även om det bara räcker till det mest
grundläggande, säger Ramampionina.
Hon skulle föredra att bli anställd med
fasta arbetstider av ett företag som försåg
henne med arbetskläder och arbetsredskap.
– Under förutsättning att vår lön blir
lika hög som vår nuvarande inkomst,
säger hon.
Pilotprojekt och studier har dock visat
att om de anställdes för sopsortering
Madagaskar
42 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2019
skulle deras inkomst mer än halveras.
Ramampionina fruktar att en modernisering
av sophanteringen skulle slita
levebrödet ur deras händer. Nya schaktmaskiner
har redan påverkat dem.
– Numera har vi bara en kort stund på
oss att leta bland skräpet innan schaktmaskinerna
kommer. Det innebär att vi
tjänar mindre pengar, säger hon.
Utveckling
Soptippen anlades 1966 och har kapacitet
för 25 miljoner ton avfall. Tidigare
levde sopsamlarna i kojor av plastpresenningar.
1989 grundades organisationen
Akamasoa, som har byggt enkla hus i
tegel, lera och cement bredvid tippen.
Stadsdelen, som i folkmun kallas "Flugornas
Stad", har idag 25 000 invånare.
'HW¿QQVlYHQHQJUXQGVNRODRFKHQ
hälsovårdsklinik.
Det är lätt att förfasas över hur invånarna
i Flugornas Stad lever och arbetar,
men själva lyfter de fram alla förbättringar
som har skett de senaste 30 åren.
– Nästan alla barn går nu i grundskolan.
Några har studerat vidare på högskola,
men de som gifter sig tidigt eller
hoppar av skolan börjar jobba på tippen,
säger Ramampionina.
Organiska sopor
Bolaget Samva opererar soptippen vid
Flugornas Stad samt sophämtningen i
Antananarivo. Men endast 53 procent av
stadens avfall samlas in.
– Den informella sektorn tar hand om
det övriga som går att återvinna eller
kompostera, säger Samvas tekniske rådgivare,
Rakotondrasolo Andry Marie.
Det innebär i princip allt. 90–95
procent av stadens sopor är organiska.
På landsbygden är siffran troligen högre.
Över 70 procent av Madagaskars cirka
26 miljoner invånare lever i fattigdom.
För många är sopsamlande och återvinning
en välbehövlig inkomst. Soptippen
vid Flugorna Stad har tidvis varit inhägnad
men det ledde till protester eftersom
sopsamlarna då miste sin försörjning. På
Samva har man accepterat att sopsorteringen
och återvinningen på tippen sköts
av sopstadsfolket.
– Vi har gjort öppningar i stängslet så
att de kan ta sig in. Men det är givetvis en
farlig arbetsmiljö. Sopletarna följer inga
hygieniska föreskrifter. De bränner sopor
som de inte kan återvinna. Den svarta röken
är ohälsosam och inte bra för miljön,
avslutar Fanja Rakotoarifera, servicechef
på Samva.
Människorna i Flugornas Stad bor, arbetar och
äter bland sopor.
Hela familjer är bokstavligen involverade i
sopletandet. Småbarnsmammor har med sig
sina barn på tippen. Oftast går yrket i arv.
Sopsamlarna säljer plast, aluminium och metall
till återvinningsföretag. Kol säljs på gatan.
• Madagaskar är världens fjärde största ö och belägen öster om södra Afrika.
• Landet är 587 040 km² är stort och har cirka 26 miljoner invånare. Kring 1,4 miljoner bor
i huvudstaden Antananarivo.
• Språk: malagassiska och franska.
• Religion: cirka 52 procent tillhör inhemska religionsriktningar, 41 procent är kristna och
övriga är muslimer.
• Två tredjedelar av befolkningen bor på landsbygden och driver framförallt små skaliga
lantbruk för självhushållning.
• I början av 1900-talet var 90 procent av ön täckt av skog. Idag återstår knappt 10 procent.
Den största anledningen till avskogning är svedjebruk för framförallt risodlingar. Ön har en
unik fauna och flora som är hotad.
• Vanilj är största exportvaran.