4. Hjälpmedel
Om man inte får likvärdiga hjälpmedel från
landsting/regionen kan man ta upp hjälpmedelskostnader.
Här kan även fritidshjälpmedel
inrymmas. Även reparationer av
hjälpmedel som man betalar själv innebär en
merkostnad. Du kan även ta upp försäkring
av elektriska hjälpmedel, eller nya däck till
rullstolen samt ökad strömförbrukning orsakad
av elektriska hjälpmedel och/eller laddning
av elrullstol.
5. Hjälp i den dagliga livsföringen
Detta kan vara sådant som avgifter för
hemtjänst, eller kostnader för ledsagare som
du beviljats via Socialtjänstlagen eller LSS.
Kostnaden för privat städhjälp kan godtas upp
till kommunens avgift för motsvarande service
via hemtjänst. Det kan också vara kostnader
för god man eller förvaltare.
6. Boende
Vid byte av bostad kan kostnader för extra
rum eller större bostadsyta, såsom hyra för
denna del vara en merkostnad. Detta om ytan
behövs för vårdutrustning eller hjälpmedel.
7. Övriga ändamål
Kostnader för kapitalvaror (som tvättmaskin,
diskmaskin eller speciell dammsugare) kan
godtas som merkostnader. Om de bedöms som
nödvändiga till följd av personens funktionsnedsättning.
Merkostnader kan även vara sådant som du
ännu inte haft råd att kosta på dig, men som
skulle behövas för att motverka en försämring
av funktionsförmågan. Det kan tas upp om det
intygas av läkare
Efter ansökan
När försäkringskassan har fått din ansökan
bokar en handläggare en tid för ett samtal där ni
går igenom de merkostnader du har angett. En
viktig sak att påpeka är att du inte automatiskt
ska acceptera deras åsikt om det du tagit upp,
eller godta förslag till ändringar, i din ansökan.
Om det skulle bli så att du vill överklaga deras
beslut till domstol (förvaltningsrätten), kan det
visa sig att domstolen håller med dig. Därför bör
du ta med allt du själv anser vara en merkostnad.
”Hellre för mycket än för lite”.
Du behöver inte lämna kvitton eftersom
försäkringskassan gör en skälighetsprövning
av dina merkostnader. Men vi rekommenderar
dig att alltid spara kvitton om du behöver
bevisa dina faktiska kostnader
Om du beviljas ersättningen utbetalas den
varje månad. Merkostnadsersättningen är
skattefri. Ersättningen per år är 30, 40, 50, 60
eller 70 procent av ett så kallat prisbasbelopp
om dina merkostnader uppgår till minst 25,
35, 45, 55 eller 65 procent av ett prisbasbelopp.
För 2019 betyder det att dina merkostnader
ska vara minst 11 625 kr/år för att få den lägsta
merkostnadsersättningen.
Om du har beviljats merkostnadsersättning
är du skyldig att anmäla till Försäkringskassan
om dina merkostnader minskar senast 14
dagar efter ändringen. Om du inte gör det kan
du bli återbetalningsskyldig. Tänk på att för
den som arbetar kan en del merkostnader ha
samband med arbetet. Då är det viktigt att du
inte glömmer bort att informera försäkringskassan
om minskningen av dina kostnader när
du slutar arbeta.
Ett tips är att spara en kopia av den ansökan
du skickar in. Då vet du vad du har uppgivit för
merkostnader.
Om du får avslag från Försäkringskassan
kan du överklaga detta, i första hand till
Förvaltningsrätten.
Medlemmar i Neuro kan kostnadsfritt hämta
vår hjälpreda om merkostnadsersättning på vår
webbplats www.neuro.se. I den listar vi olika
merkostnader som vi av erfarenhet vet kan
förekomma.
Magnus Andersson
Koordinator Neuros rättsombud
Rättsombud sökes!
Hjälp oss att hjälpa våra medlemmar juridiskt.
Hör av dig till rattsombud@neuro.se
För individuell rådgivning
kan du även kontakta Neuros rättsombud
på 08-677 70 19 eller rattsombud@neuro.se
REFLEX 2/19 21
/www.neuro.se
link
link
