FÖRBUNDSNYTT
Nu kommer
Neurorapporten 2019
I dagarna ger förbundet Neuro ut sin årliga Neurorapport.
Till grund ligger en ny stor medlemsundersökning, som
visar hur medlemmarna i Neuro uppfattar sin vård och
rehabilitering ur olika vinklar.
–Stort tack till alla som svarat på våra frågor. Svar som nu
blir värdefull statistik, säger rapportförfattaren Ida Malm.
Sedan 2014 har Neuro årligen sammanställt en mängd
statistik hämtad från omfattande medlemsundersökningar.
Publikationen kallas Neurorapporten. 2014 tog
den första Neurorapporten ett brett grepp om neurosjukvården.
Året därpå var rapporttemat rehabilitering.
Sedan dess har Neurorapporten haft årliga fokusområden,
som ”Teamarbete inom neurologin” (2016),
”Hjälpmedel” (2017) och ”E-hälsa” (2018).
Årets Neurorapport 2019 tar åter ett bredare tag
om neurosjukvårdens status i landet och det är också
planen för kommande års neurorapporter. Ida Malm,
utredare hos Neuro är författare till årets rapport och
hon sammanfattar rapportens innehåll så här:
–Många av de slutsatser som tidigare Neurorapporter
har kunnat dra bekräftas genom årets medlemsundersökning.
Vi ser att tillgången till neurologisk kompetens
fortfarande ännu inte kan möta behovet. Antalet
neurologer är dock något ökande, men de är inte jämnt
fördelade över landet.
Värdefulla diagnosresor
Ida Malm berättar att Neuro får ta del av mångas ”diagnosresor”
genom medlemsundersökningen.
–Många beskriver sin väg till diagnos som lång och
snårig. Upplevelser av att inte ha fått ett gott bemötande
och att ha blivit misstrodd är vanligt förekommande.
Flera beskriver också en önskan om någon som tar ett
helhetsgrepp, enligt Ida Malm som fortsätter:
–Teambaserad vård är önskvärd för många och borde
kunna tillämpas på fler diagnoser än vad det gör idag,
konstaterar vi i rapporten.
Rehabiliteringen brister fortfarande
Rehabilitering är ytterligare ett område som rapporten
behandlar. Årets medlemsundersökning visar att många
inte tycker att den rehabilitering man får motsvarar de
behov man har.
–Vi ser också att andelen som inte har rehabilitering
är ökande.
Inom flera av de undersökta områdena är upplevelsen
av bristfällig information framträdande. Många upplever
att de inte fått tillräcklig information om exempelvis
rehabilitering eller hjälpmedel.
E-hälsa också postnummerfråga
Flera är också de ”postnummerfrågor” som uppmärksammas
i rapporten.
–Tillgång till vård, rehabilitering och hjälpmedel
varierar beroende på var i landet man bor. Den digitala
hälso- och sjukvården, e-hälsan, riskerar vidare att bli
ytterligare en postnummerfråga med hänsyn till exempelvis
ojämn bredbandsutbyggnad, hävdar Ida Malm.
–Vad gäller e-hälsan skriver vi i rapporten om vikten
av en bredare digital tillgänglighet. Vi konstaterar även
att det krävs utbildningsinsatser för att patienter ska
kunna dra nytta av e-hälsoutbudet. Enligt rapportförfattaren
ägnas i årets Neurorapport även ett avsnitt om
anhöriga. Om det viktiga stöd som anhöriga/närstående
ger och det stöd som anhöriga själva behöver. Det finns
också ett kapitel om forskning och ett om ”nära vård”,
med bidrag i form av texter från Sveriges arbetsterapeuter
och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).
–Förbundskansliet som tagit fram neurorapporten vill
rikta ett stort tack till alla som bidragit med ovärderliga
svar i medlemsundersökningen, säger utredaren på
Neuro Ida Malm.
HÅKAN SJUNNESSON
Individuellt anpassad fysioterapeutledd rehabilitering är något
som många fortfarande saknar enligt årets Neurorapport.
Foto: Håkan Sjunnesson
REFLEX 2/19 27