PORTRÄTTET
På liv och död
För Annika Taesler är personliga assistenter en livsnödvändighet. Nu har
hon blivit en färgstark profil i debatten mot nedskärningarna av LSS.
TEXT: HÅKAN SJUNNESSON FOTO: NIKOLINA ARCINI
REFLEX #6 2017 19
ntligen har folk börjat
inse orimligheterna i nedskärningen
av assistansreformen.
Det har gjort att
opinionen nu uppmärksammats
av regeringen.
Det säger Annika Taesler, färgstark assistansdebattör
och författare som själv är beroende
av assistans dygnet runt efter ryggmärgsbrott
vid en ridolycka. Den senaste
tiden har hon medverkat i SVT, Expressen
och Nyhetsmorgon i TV4. Hon är mycket
kritisk till den förnedrande omprövningsprocessen
som innebär att hennes assistansbehov
omprövas vartannat år.
– För mig är assistansen ett livsviktigt
medel och det får inte förringas, säger hon.
Debatt och högljudda protester
Nedskärningarna i den personliga assistansen
har väckt debatt och högljudda protester.
Den 3 december uppmärksammades
den internationellt instiftade funktionshinderdagen,
som också år 2016 skapade
mani festationer för assistansfrågans upprättande.
Nu backar regeringen och fryser tillfälligt
alla omprövningar av assistansbehovet
i väntan på att en ny utredning av LSS ska
läggas fram nästa höst.
– Jag hoppas att opinionen inte låter
sig luras av lagstiftarnas än så länge tomma
ord om att ändra lagen så att assistansen
återupprättas och att folk får tillbaka sin
assistans igen. Nu gäller det att vi behål ler
engagemanget och glöden för assistansfrågan,
säger Annika Taesler.
Nyheterna att regeringen nu ska snabbutreda
assistansfrågan och komma med nya
direktiv för att minska assistansnedskärningarna
håller hon sig mycket skeptisk till
och pekar på att det är riksdagsval nästa år.
– Det är väl så att statsministern har förklarat
för ansvarig minister att det är synnerligen
otaktiskt att gå in i ett valår med
all denna badwill, när den stora opinionen
nu har vaknat.
– Deras parti måste ha förlorat sin ideologiska
kompass och tvingas nu göra så att
situationen ser bättre ut på pappret. Hur det
blir i verkligheten med att återupprätta assistansreformens
ursprungliga intentioner,
det återstår verkligen att se. Jag är fortfarande
klart skeptisk tills jag får se en konkret
omsvängning, säger Annika Taesler.
Assistansen gör allt
Annika Taesler är assistansberoende dygnets
alla timmar efter en ridolycka för 14
år sedan. Hästen hon red på blev rädd och
under den okontrollerade galoppen ramlade
hon av och bröt nacken.
– Det är en hög skada på hals kotorna C4
och C5. Förutom att jag kan röra min vänstra
arm lite, är jag förlamad från nyckelbenen
nedåt.
– När folk frågar mig vad assistenterna
betyder för mig svarar jag: Ja, vad gör man
normalt som människa? Det säger sig ju
självt, de gör hela skillnaden i vardagslivet
›
Ä Ålder: 38 år.
ANNIKA TAESLER
Yrke: författare, debattör.
Familj: Martin 40 år och Erik 4 år.
Intressen: läsa och skriva, hästar
Livsdevis: Don’t wish for it. Work for it.
Förebilder: Birgitta Ohlsson, Jane
Austen och Constance Wilde, alla för
deras integritet.
Fem måstesaker till en öde ö: Saltlakrits,
skrivdatorn, familjen, min elfilt
(förutsatt att ön har elektricitet) och
alla Kent-skivor.
Bok som betytt mycket: ”Aprilhäxan”
av Majgull Axelsson, ”Störst av allt” av
Malin Persson-Giolito.
Film som betytt mycket: Ӂterstoden
av dagen”.
Aktuell: Aktiv debattör i assistansfrågan
i tv, tidningar och på sociala
medier.
Debut. Ӏnda in
i märgen” är
Annika Taeslers
första bok. Nu
skriver hon på
två till.