År 1981 hade Mats Hanson, numera förste vice ordförande i Tf och förbundets
främste vetenskaplige rådgivare, som vid den tiden arbetade som forskare vid
Zoofysiologiska institutionen vid Lunds universitet, kommit fram till mycket intressanta
slutsatser beträffande giftigheten av kvicksilveramalgam i tandvården och
han varnade för en förgiftningskatastrof. Han sammanställde uppgifterna i ett brev
som han skickade till Socialstyrelsen. Brevet återges i sin helhet längre ned i
denna artikel, men först ges en resumé med några sammanfattande punkter.
14 TF-BLADET NR 1/2014
HISTORIK
Mats Hanson.
Det var så här det började ...
Amalgamfrågan aktualiserades
som ett kvicksilverproblem i
Sverige omkring 1980 och
skulle efterhand leda till att befolkningen
började vägra att sätta in
amalgamfyllningar. Då hade kvicksilveramalgam
introducerats i tandvården
redan på 1830-talet. I USA rasade
det första amalgamkriget från
mitten av 1800-talet. Det andra
amalgamkriget startades av den kände
tyske kemisten Alfred Stock, som 1926
slog larm om kvicksilvrets farlighet
som ett toxiskt nervgift. Han skrev att
”den tanklösa användningen av
amalgam som fyllningsmaterial i tänderna
är en allvarlig synd mot
mänskligheten”.
Det tredje amalgamkriget utspelade
sig i Sverige till följd av den stora
tandvårdsreformen 1972, när ett uppdämt
behov av tandvård började tas
igen.
Misstankar om oral galvanism föddes
tidigt, dvs svaga, elektriska strömmar
som uppstår mellan metaller i sur
lösning – det som sker mellan fyllningar
i tänderna. Metaller, inklusive kvicksilver,
i amalgamet löses upp (korroderar)
och frigörs i munhålan.
De första rapporterna kom 1979-
80 om att också kvicksilverånga frigörs
från amalgamfyllningar, bl.a. vid
belastning som t.ex. tuggning, tandborstning,
tandgnissling etc. samt vid
kontakt med varma drycker. Kvicksilverångan
absorberas i lungorna, tas
upp i blodet och kan sedan transporteras
direkt in i hjärnan.
Tandvårdsskadeförbundet bildades
den 18 maj 1978. Tf-bladet föddes som
medlemsblad 1980. Efter en trög början
ökade medlemsantalet snabbt och
nådde under 1990-talets första år omkring
13.000.
LEK-utredningen
Socialstyrelsen tillsatte i december
1985 en särskild expertgrupp med uppgift
att utreda amalgamfrågan, den så
kallade ”LEK-utredningen”. Det viktigaste
resultatet av utredningen var
att den i slutrapporten (Socialstyrelsen
redovisar1987:10) ifrågasatte amalgamet
genom sitt uttalande:
”Amalgam är ett ur toxikologisk
synvinkel olämpligt tandfyllnadsmaterial”.
Vidare föreslog utredningen att Socialstyrelsen
skulle stimulera utvecklingen
av bra alternativa fyllnadsmaterial. När
sådana material blev tillgängliga skulle
amalgamanvändningen avvecklas.
Utredningen föreslog även åtgärder
mot kopparamalgam i tandvården.
Detta ledde till att Socialstyrelsen år
1987 förbjöd användning av kopparamalgam,
SOSFS 1987:25.
Socialstyrelsen rekommenderade
även gravida kvinnor att undvika omfattande
amalgamarbeten för att minska
risken för fosterskador av kvicksilver.
Hälso- och miljörisker
Det tog lång tid innan man slutligen
kom fram till att det behövdes vetenskaplig
forskning för att klarlägga eventuella
hälsorisker med amalgam i tänderna.
Detta står i skarp kontrast till de
ingrepp som tidigare gjorts för att minska
kvicksilverriskerna i den yttre miljön.
År 1966 förbjöds kvicksilverbetat utsäde
i jordbruket och 1967 all användning
av fenylkvicksilver i pappersmassaindustrin.
Under samma tid gjordes
det i Sverige årligen amalgamfyllningar
motsvarande åtta ton kvicksilver.
År 1995 avvecklades användning
av kvicksilveramalgam i barn- och
ungdomstandvården.
I slutet på 1990-talet utfärdade regeringen
en ny tandvårdsförordning,
SFS 1998:1338. Detta innebar en stor
förbättring. Man skulle få sanera enligt
högkostnadsskydd, förutsatt att vissa
kriterier enligt §7 i tandvårdsförordningen
var uppfyllda. Tandvårdsförordningen
fick dock inte totalt genomslag,
eftersom ansökningar avslogs
och informationen till patienterna om
deras rättigheter hölls tillbaka.
Amalgamförbud
En snabbare utfasning av kvicksilveramalgam
inom tandvården förordades
2003 av Dentalmaterialutredningen,
SOU2003:53.
Kemikalieinspektionen fick hösten
2003 i uppdrag från regeringen att utreda
hur ett totalförbud mot hantering
av kvicksilver i Sverige kunde införas
och utformas. Utredningen lades på
regeringens bord 2004 (KEMI rapport
2/2004): ”Kemikalieinspektionen bedömer
att det finns starka skäl att