gift, som lätt passerar biologiska
membran och därigenom in i hjärnan
och annan nervvävnad. Kvicksilverånga
är således neurotoxisk,
alltså ett nervgift.
En del av det kvicksilver, som har
trängt in i hjärnan, kan förbli där
livet ut, då utsöndringen från
hjärnan har en halveringstid på
många år. Även om kvicksilverexponeringen
reduceras, kan trots
allt transporten av ämnet till hjärnan
fortsätta, därför att kvicksilver binds
och retineras närmast på ett icke
reversibelt sätt i nervvävnader.
Experimentella studier indikerar,
att kvicksilvret som binds i hjärnan
till största delen deponeras i
hjärnbarken (cortex) särskilt i
hjässloben eller parietalloben (se
Berlin et al 2007), där det kan utöva
sina toxiska verkningar. Det kan
också utöva toxisk verkan occipitalt
(i bakre delen av hjärnan) i
hjärnbarken (se Canto-Pereria et
al 2005) och i cerebellum
(lillhjärnan). Även om det lagras
kvicksilver i andra organ, som i
njurar och sköldkörtel, är det
internationell konsensus om att
hjärnan är det kritiska organet vid
låggradig exponering för kvicksilver”.
Jan O. Aaseth anser att följden
blir varaktig kvicksilverförgiftning
och fortsätter sin förklaring:
”Massiv exponering kan i första hand
irritera luftvägarna, därefter ge neurotoxiska
reaktioner samt störd verklighetsuppfattning
och hallucinationer. Långvarig
exponering kommer som smygande
problem med trötthet, asteni, skygghet,
sömnlöshet och nedsatt aptit, som kan
följas av tecken på kognitiv svikt och
eventuellt tremor”.
Aaseth påpekar också, att alla
symtom inte behöver uppstå eller
uppträda samtidigt. Det innebär heller
inte att alla, som utsatts för nivåer som
ligger över gränsvärdet, blir sjuka med
hela spektret av symtom. Vid låggradig
exponering kan en sjukdomsbild utvecklas,
som man betecknar som
”toxisk encefalopati”.
Tandsköterskans sjukdomsbild
I domen finns också en redogörelse för
tandsköterskans egen beskrivning av
symtomen. Inledningsvis fick hon
sömnsvårigheter redan efter något års
arbete vilka övergick till psykiska
problem. Trots att hon slutat arbeta
uppstod huvudvärk, svimningsanfall,
utmattningssymtom, smärtor i ben och
fötter, balansproblem samt koncentrations
och minnesstörningar. Viss
tremor samt fumlighet, hon snubblar
lätt och har oroliga ben ända sedan den
tiden som hon arbetade.
Förnyade undersökningar i neuropsykologiska
tester visar tecken på
hjärnorganisk dysfunktion med uppmärksamhetssvårigheter,
TF-BLADET NR 1/2014 7
reducerat
mentalt tempo och inlärningssvårigheter.
Yrkesmedicinsk avdelning vid
Haukelands universitetssjukhus anser
att detta kan vara förenligt med en
diffus encefalopati.
Domen finns att läsa på
Lovdata-Norges Höyesterett: HR-
2013-2590-A
Kommentarer
Vad som gäller är att en dom har avkunnats
som kommer att ge stöd till
många, och att förutsättningarna i ett
slag har förändrats för dem som lurats
att tro att amalgamhanteringen varit
ofarlig. Det handlar inte bara om dem
som jobbade med uppvärmning av
kopparamalgam, utan om kvicksilverhanteringen
totalt sett i tandvården.
Även om vi har ett förbud mot nyinsättning
av amalgam, så kommer
verkningarna av amalgamet att förfölja
oss under långa tider, både när det
INFORMATION
gäller insjuknad personal och patienter
med gamla fyllningar kvar. Det är inte
ofarligt att putsa på dessa gamla
fyllningar som hela tiden skapar ny
kvicksilverånga.
Konsekvenser i Sverige
Detta måste innebära att de avslagna
domarna i Sverige måste tas upp på
nytt, då giftet kvicksilver inte är mindre
giftigt i Sverige eller på andra håll i
världen. Arbetsmetoderna för tandsköterskor
har varit likadana oavsett
land. Sjukdomsproblemen är kusligt
lika oavsett var vi har arbetat. Nu bör
det finnas förutsättningar för en samlad
facklig insats även för dessa äldre
tandsköterskor, som utförsäkrats utan
vare sig arbetsskadeersättningar eller
den upprättelse, som domen i Norge
innebär. Nu har vi både drivit fram
resultat och ”följt forskningen” som
TCO:s ordförande uttryckte det i ett
TV-program år 2006!
De, som har motarbetat tandsköterskorna
i Sverige, måste granska
varför yrkesmedicinare och andra inte
har kunnat ta reda på de fakta som finns
framtagna i Norge. Arbetsmiljöverket
har inte haft den uppsikt som krävts
eller sett till att information om riskerna
funnits tillgängliga för alla. Vi, som
gick in med liv och lust i tandvården och
blev sjuka, väntar otåligt på samma
erkännande och upprättelse som den
norska domen innebär. Detta förutsätter
samarbete på alla plan.
De läkare, som Socialstyrelsen har
bedrivit klappjakt på, och som har blivit
av med sina legitimationer för att de
har hjälpt såväl kvicksilverförgiftade
tandsköterskor som amalgampatienter,
borde omgående få upprättelse och
sina legitimationer tillbaka!
Margaretha Molius
Samordnare för kvicksilverförgiftade
tandsköterskor i Sverige