4 TF-BLADET NR 1/2014
LEDAREN
”The Heavy Metal
Generation”
Samtidigt som Minamatakonventionen om förbud mot
användning av kvicksilver antagits av 137 länder, går Tandläkarförbundet
ut med information om den äldre
generationens munhälsa. Dessa äldre personer kallas för
”The Heavy Metal Generation.”
Skälet till att tandläkarna nu anser
att innehållet i fyllningar i
tänderna kan påverka hälsan
är, att så många äldre har kombinationer
av både amalgam, guld och
broar av andra metaller, vilket
gör det svårt att hålla rent från
plack. De ger upphov till bakteriehärdar,
som kan orsaka hjärtproblem.
Av besluten i tandvårdsreformen
framgår, att patienter
som måste opereras eller
strålbehandlas, måste vara behandlade
så att det inte föreligger
några infektioner i tandrötter
innan annan behandling påbörjas.
Detta innebär att man börjar
inse att tänderna tillhör kroppen och
att man kanske på sikt förstår, att de
metaller som avgår från olika legeringar,
t.ex. kvicksilver från amalgam,
kan påverka annat än enbart munhålan.
Denna omsvängning är viktig och
måste beaktas, inte minst av vården,
som sällan har brytt sig om hur patienterna
ser ut när det gäller lagningar.
Inte enbart trasiga tänder kan skapa
sjukdomstillstånd, utan det, som använts
i syfte att laga det karierade, har
visat sig ge stora problem för patienter
på längre sikt.
Tandvården har länge förnekat
kvicksilvrets inverkan på individen,
men de signaler som nu kommer från
alla håll om hälsorisker går inte längre
att förneka.
Tandvårdsskadeförbundet -
har mer
än 30 års erfarenhet av att lotsa sjuka
människor till ett friskare liv genom att
få bort de sjukdomsalstrande och giftiga
metallerna från tänderna – trots
hårt motstånd från olika intressegrupper.
Resultaten av att arbeta med skonsam
sanering, kosttillskott och medicinsk
uppföljning har lett till att tiotusentals
sluppit att få fler kroppsliga
problem. En hel del symtom har försvunnit
efter långtidsuppföljning av
saneringen.
Resultaten i våra egna undersökningar
och i statliga utredningar visar,
att det finns stora hälsovinster att göra.
Den ekonomiska belastningen för samhället
blir låg, när resultaten i bättre
hälsa ger effekt. Vårdgivarna måste
fundera över vad som är orsak och
verkan. De riktigt gamla, som fick
helprotes tidigt, har inte samma belastning
som generationen av 40- och 50-
talister, där allt skulle lagas till varje
pris. Där återfinns också de mödrar
som fick gratis mödratandvård och
massor av lagningar med åtföljande
kvicksilverpåverkan av fostren som de
bar på. Det uppvaknande, som Tandläkarförbundet
nu visar, är en positiv
omsvängning som bör ge effekter på
sikt. Det borde vara dags att lyssna på
vår patientorganisation, som har mer
erfarenhet än de flesta när det gäller att
få folk friskare.
De människor som finns på sjukhem
måste få munhälsobedömning, som
klargör vilka konstruktioner som finns i
tänderna. Det kan bli nödvändigt
att plocka bort en del störande
metaller, men viktigast är att se
till att det finns tid för ordentlig
tandrengöring dagligen. Detta
kräver avsatt tid och utbildning
av personalen, vilket innebär
ökade kostnader för vården.
I en bättre värld hade Tf:s
erfarenheter kunnat tas tillvara
tidigare, så att inte så många skulle
”belasta” vården som nu. Många
patienter hade kanske sluppit en
mängd svåra komplikationer eller
undgått att drabbas av sjukdomstillstånd,
som man idag anser att man inte
vet hur de uppstår. Sambandet mellan
olika metaller och minnesstörningar som
Alzheimers har diskuterats under lång
tid av forskare, men kopplingen till
tänder har det varit mycket tyst om.
Det är några få forskare som har insett
sambanden, men de har som vanligt
inte fått den uppmärksamhet de förtjänat
och har som regel motarbetats.
Har samhället verkligen råd att låta
den kunskap tystas ned, som vi i Tf har,
därför att ointresset för att bota sjukdom
hänger på prestige och kopplingar
till läkemedelsindustrin?
Margaretha Molius
Förbundsordförande
Före amalgamsanering.
Foto: Christer Malmström.