KÅSERI
Från min
italienska horisont
TF-BLADET NR 4/2015 11
Bobbie Beckman.
Jag ska här berätta
om en utryckning från
en av Socialstyrelsens
högkvarter inte så
långt ifrån där jag
arbetade.
Det formella skälet var att
jag rotfyllt en tand med
rotfyllningscement utan
att använda guttaperka. Guttaperka
på den tiden innehöll
kadmiumrött, en mycket giftig tillsats,
för att hjälpa till att avliva
bakterier, lätt igenkännlig på sin
röda färg. Jag avstod från att
plantera denna giftpinne i kanalerna.
Som de flesta rotfyllningar
ledde även denna till eftervärk
och damen hamnade hos vår
arrogante kollega, specialist på
rotkrafsning. Han konstaterade
att han inte kunde göra en s.k.
reviderad rotbehandling, vilket
innebär att man gör om samma
misstag i ett försök att ha den
infekterade tanden kvar.
Rotfyllningscementet hade
hårdnat (vilket är en av de eftersträvade
egenskaperna hos
rotfyllningscement). Olle Patent
såg här en chans till en länge närd
önskan att kunna sätta fast mig i
Socialstyrelsens namn, formellt
för en rotbehandling som inte var
enligt konstens regler. Det var ju
han som var Lege Artis i sin
hemstad.
Olle ryckte ut (här spelar vi
Overtyren till ”Wilhelm Tell” i
bakgrunden) i förvissningen att
kunna beslå mig med att ha så att
säga arbetat som tandläkare utan
gränser. Jag tog nämligen bort
felfria amalgamfyllningar för att
patienten skulle bli frisk.
Enligt Olle Patent var detta
ett dubbelbrott. Jag förstörde vad
kolleger hade byggt upp och gav
mig på friskvård för resten av
kroppen. För Olle Patent, som
ansåg att huvudet satt fast med
blixtlås på axlarna, var detta som
att kräkas i Socialstyrelsens korridorer.
Hans förtjusning och
förtroende för amalgam
som fyllningsmaterial slogs
endast av tandläkare Nisse
Piggelin, en specialist på att
ösa in amalgam på barn,
anställd av Landstinget att
sköta Barn- och Ungdomstandvården,
skolklass efter
skolklass, i ett närbeläget
samhälle. Att lärare vid skolan
protesterade hjälpte inte.
Olle Patents besök hos
mig gav inga bevis på brottslig
tandvård. För att citera Blandaren:
”Det lilla barnet går fram till
svarta tavlan, men när det kommer
till kritan kan det ingenting”.
En annan, med skattemedel
avlönad arrogant nolla, var exekutiv
specialist på Socialstyrelsen
i södra Sverige. Bertil Renault
hade skjutit in sig på en
kollega, som liksom jag hjälpte
folk med att få bort sina
kvicksilverfyllningar under skyddade
förhållanden.
Denna kollega stack extra
mycket i Bertils ögon, då hon inte
bara var utländska utan dessutom
kvinna. Vid genomgången
av hennes praktik, som består i
att man helt tillåtet kan gräva i
vilka lådor och skåp som helst,
hittade Bertil Renault ett par
gröna träkulor som min kollega
använde för akupunkturterapi
mot smärtor. Den lille dumme
Bertil tar upp kulorna och (förmodligen
vägledd av den gröna
färgen) frågar med samma triumf
i rösten som åklagaren, som
skakar mordvapnet i sin plastpåse
framför den åtalade: Är
detta marijuana?
Dock fick Olle Patent uppleva
en triumf. Han lyckades
sänka Amalgamenheten vid Akademiska
sjukhuset i Uppsala.
Bobbie Beckman, tandläkare
Bassano del Grappa
Italien
Annons
Svårt
kvicksilverförgiftad
Under flertalet år har jag lidit
svårt av en kvicksilverförgiftning
från tandamalgam
med diverse följdkomplikationer.
Har efter amalgamsanering
genomgått mängder av
behandlingar och det mesta
inom vården utan några
egentliga förbättringar.
Emellertid under senaste året
har jag behandlats med en ny
form av terapi vilken äntligen
lett till en vändning med
tillfrisknande. Delar gärna
med mig av erfarenheterna
för den som är intresserad.
Nås på telefon 060-15 93 56.
Hans Näslund