LUFTBURNA PARTIKLAR
Luftburna partiklar
är en stor hälsorisk
En forskningsstudie har nyligen analyserat
folkhälsoriskerna vid nio olika miljöexponeringar
i sex europeiska länder – Finland,
Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien och
Nederländerna (1). Forskarna uppskattade
att de nio miljöexponeringarna står för 3-7
procent av den totala sjukdomsbelastningen i
de ovannämnda länderna.
I studien rangordnades miljöexponeringarna
Rangordningen blev med den
största folkhälsobelastningen
6 TF-BLADET NR 4/2015
enligt den inverkan
de har på folkhälsan
genom sjukdom och dödsfall, se
nedanstående ruta.
Luftburna partiklar (PM 2,5)
utgör alltså den absolut största
folkhälsobelastningen med en
relativ andel på 68 procent. Luftpartiklarna
kan komma från t.ex.
trafik och förbränning. De finfördelade
partiklarna kan bland
annat orsaka hjärt-lungsjukdom,
lungcancer och kronisk bronkit.
Därefter kommer folkhälsobelastningar
genom passiv rökning,
trafikbuller och radon. Passiv
rökning innebär att personen
ej röker själv men utsätts för rök
från omgivningen. Detta kan leda
till bland annat astma, lungcancer
och hjärtsjukdom. Trafikbuller
kan orsaka svåra sömnstörningar
och hjärtsjukdom
medan radon kan ge upphov till
lungcancer.
Enligt forskningsstudien är
folkhälsobelastningen med
dioxiner och bly lägre. Dioxiner
kan orsaka cancer medan bly
kan ge lägre intelligenskvot och
högt blodtryck.
Ozon förknippas med en relativt
låg folkhälsobelastning och
för bensen samt formaldehyd är
folkhälsobelastningen ännu lägre.
Resultaten från denna forskningsstudie
kan användas av politiker
och myndigheter för att
prioritera åtgärder som förbättrar
folkhälsan, t.ex. identifiering
av känsliga befolkningsgrupper
och reducering av miljöexponeringar.
Luftföroreningar
Luftföroreningar kan bestå av
flera olika komponenter. Finfördelade
partiklar (PM 2,5) har
nämnts ovan. Dessutom kan det
ingå gasformiga komponenter
som kväveoxider (NOx, NO2),
kolmonoxid, ozon och flyktiga
organiska kolväten med mera
(2,3).
Relativ folkhälsobelastning i procent
Luftburna partiklar (PM 2,5) 68
Passiv rökning 8
Trafikbuller 8
Radon 7
Dioxiner 4
Bly 4
Ozon 1
Bensen 0
Formaldehyd 0
Totalt: 100 procent
överst:
Som tidigare nämnts kan finfördelade
partiklar öka risken för
sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar,
lungcancer och kronisk
bronkit. Nyligen har man
även funnit att kvinnor, som exponeras
för finfördelade partiklar
under graviditeten, löper en
ökad risk att föda autistiska barn
(4).
Under senare tid har det kommit
vetenskapliga rapporter, som
visar att trafikrelaterade luftföroreningar
kan ge en ökad risk för
sjukdomar som demens (5),
parkinson (3), diabetes (2) och
reumatism (6). Man vet att luftföroreningar
kan ge upphov till
inflammationer i kroppen (7).
Sådana inflammationer skulle
kunna vara en bakomliggande
orsak till ovannämnda sjukdomar
(2, 4, 7). För att sjukdomarna ska
uppkomma krävs det troligtvis
att luftföroreningarnas skadliga
inverkan samverkar med genetiska
faktorer (4).
Gert Brodén, docent i fysik
Referenser:
1. Hänninen Q, Knol AB m.fl.,
”Environmental Burden of
Disease in Europe: Assessing
nine risk factors”,
Environ Health Perspect
2014; 122:439-446.
2. Eze IC m.fl., ”Association
between ambient air pollution
and diabetes mellitus in
Europe and North America:
Systematic review and
meta-analysis”. Environmental
Health Perspectives
2015; 123:381-389.
3. Ritz B m.fl., ”Traffic-related
DLUSROOXWLRQDQG3DUNLQVRQҋV
disease in Denmark: A
case-control study”. Environmental
Health Perspectives,
on-line publication 7 July
2015.