TEMA FASTIGHETSNÄRA INSAMLING
Motigt
Löst avfall och schampoflaskor i påsarna för matavfall
har varit en utmaning för Halmstad Energi och Miljö,
HEM. Men de tror på systemet för optisk sortering.
TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO HALMSTAD ENERGI OCH MILJÖ
HEM:s nya anläggning stod
klar 2017. Här sorteras idag
soppåsar med matavfall
och restavfall till var sin
container. Anläggningen
kostade 130 miljoner, men
GHQJDYHWWÀHLEHOWRFKHQNHOWV\VWHP
– HEM hade investerat i nya bilar med
sidlastare och ett enda fack. Med ett optiskt
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2019
sorteringssystem kunde vi använda
samma bilar och samma kärl. Plastpåsedebatten
fanns inte heller då, säger Åsa
Montan, kommunikatör på HEM.
±$PELWLRQHQ¿QQVDWWXW|NDPHGÀHU
fraktioner, anläggningen har kapacitet
för det. Vi för samtal med FTI för att se
vem som ska göra vad framöver, det blir
en ekonomisk förhandling.
Knutet är bäst
– Innan vi drog igång hade vi hört att man
verkligen skulle fokusera på att få folk att
knyta påsarna. Vi gick ut med klistermärken
på kärlen, ”glöm inte dubbelknuten”,
men vi hade aldrig kunnat föreställa oss
hur illa det var, säger Åsa Montan.
– Innan hade det inte spelat någon roll
om man slängde något löst i tunnan, för
allt kom in i fjärrvärmeverket. Men från
och med 1 juni insåg vi hur mycket allt
det lösa ställde till.
Kamerorna, som optiskt läser av soppåsarnas
färger, fungerar dåligt när saker
kletar fast på påsarna. Matavfallspåsar
slås felaktigt bort och löst material av
att införa
gröna påsar