AVFALL SVERIGE
Nya rapporter
2019:14 Uppdaterat beslutsstöd för återvinning av slaggrus i
specifika asfalttäckta anläggningskonstruktioner
Denna rapport ersätter tidigare rapport 2017:04. Beslutsstödet
har uppdaterats för att förtydliga hur antaganden och anläggningsförutsättningar
48 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2019
påverkar riktvärden med avseende på
hälsa, samt med anledning av Avfall Sveriges nya vägledning
I|UNODVVL¿FHULQJDYI|UEUlQQLQJVUHVWHUUDSSRUW
2019:15 Användarmanual för dimensioneringsmodell för
avfallsutrymmen vid kommunala verksamheter - lägenheter,
förskolor, skolor, äldreboende och kontor
För att underlätta i planeringen av nya avfallsutrymmen och
vid införande av fastighetsnära insamling av förpackningar och
returpapper har en Excel-modell tagits fram där behovet av
kärl och yta kan beräknas. Denna användarmanual är ett komplement
till modellen. Inom ramen för framtagandet av modell
har mätning av volymdata från olika verksamheter utförts.
2019:16 Branschöverenskommelse för proaktivt
brandskyddsarbete
Den pågående omställningen för att ersätta fossila bränslen
med bl.a. avfallsbränslen respektive mål avseende ökad
materialåtervinning har lett till en betydligt mer omfattande
hantering och lagring av brännbart avfall. Denna rapport
presenterar en branschrekommendation med relevanta och
VSHFL¿NDnWJlUGHUVRPYHUNVDPKHWVXW|YDUHE|UWLOOlPSDI|UDWW
minimera risken för bränder liksom skadorna till följd av bränder
i samband med hantering och lagring av brännbart avfall.
2019:17 Den mikrobiologiska arbetsmiljön vid biologisk
återvinning av matavfall – en sammanställning
av mikrobiologiska arbetsmiljörisker, genomförda
arbetsmiljömätningar samt hur man kan jobba för en bättre och
säkrare arbetsmiljö
Rapporten innehåller en kunskapssammanställning i tre
delar: en generell beskrivning av mikrobiologiska arbetsmiljörisker
vid biologisk avfallshantering, en sammanställning
av och diskussion om utförda mikrobiologiska mätningar
som medlemmar inom Avfall Sverige har genomfört och
beskrivning av ett gott exempel på arbetssätt och åtgärder
för en bättre arbetsmiljö avseende mikrobiologiska arbetsmiljörisker
(Sysav). Rapporten utgör ett bra kunskaps- och
inspirationsunderlag för arbetsgivare och personer med personalansvar
på förbehandlings- och biogasanläggningar.
Rapporter summeras i Powerpoint
Vill du få en snabb inblick i vad Avfall Sveriges rapporter
innehåller? Eller kanske berätta om dem för andra? Nu gör vi
det enkelt för dig! En Powerpoint över innehåll och slutsatser,
inklusive talmanus, finns nu i fliken längst till höger under
respektive rapport sedan du loggat in.
Inloggade medlemmar kan ladda ner rapporterna gratis från
www.avfallsverige.se/kunskapsbanken/rapporter Kontakta
info@avfallsverige.se om du saknar inloggning.
Icke medlemmar kan beställa rapporter, 300 kr.
Latrin och urin i kubik
Ett fullspäckat schema med intressanta ämnen,
diskussioner och studiebesök lockade ett 40-tal
deltagare i slamnätverket till Tegelvikens skola i
Kvicksund utanför Eskilstuna. Skolan har ett lokalt
kretsloppsanpassat avloppssystem som varit i drift
sedan 1998.
TEXT: JENNY WESTIN, AVFALL SVERIGE
SKOLANS TOALETTER ÄR, via ett vakuumsystem, anslutna till en
sluten tank medan vattnet från bad, dusch och tvätt renas via
biodammar. Innehållet i tanken körs, tillsammans med kvarnat
matavfall från skolans kök, till Sörby våtkompostanläggning.
Här behandlas avfallet biologiskt i en 32 kubikmeter stor
gödselbrunn. Omrörning och hög temperaturnivå ger en snabb
nedbrytning. Rötresten används som gödselmedel i jordbruket.
Lantbrukaren Tomas Eriksson berättade att Sörby gård,
förutom mat- och toalettavfallet från Tegelvikens skola, tar
emot latrintunnor från 25 kommuner i Sverige. Det är en av
få kvarvarande anläggningar som hanterar latrin. På gården
¿QQVHQKHOWXQLNDXWRPDWVRPYlQGHUWXQQRUQDW|PPHU
dem och sedan sköljer dem rena. Det krävs dock en manuell
insats att lyfta tunnorna på plats, ta av locken och okulärt be-
VLNWDRPGHW¿QQVDQQDWlQODWULQLWXQQRUQDYLONHWW\YlUUlU
ganska vanligt. Tomas Eriksson medger att denna hantering
inte alltid är så trevlig. Flera av deltagarna lyfte att arbetsmiljö
och ofräsch hantering är orsaker till att många kommuner
successivt arbetat bort latrinhämtning.
Maja Englund på Rise redogjorde för en litteraturstudie om
läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner. Olika behandlingsmetoder
fungerar olika bra på olika typer av läkemedelssubstanser.
Hur nedbrytning i marken sker beror på många
olika faktorer och det samma gäller för upptag i grödor, det
behövs bättre kunskap om detta.
Anna Calo från A2T föreläste om företagets internationella
projekt och det arbete man gjort åt Röda korset, där man
tagit fram en prototyp för en mobil våtkompostanläggning i
container som kan användas i kris- och katastrofområden, se
sidan 30.
MER INFORMATION om slamnätverket finns på www.avfallsverige.se