FASTIGHETSNÄRA INSAMLING TEMA
Nr 4 2019 AVFALL OCH MILJÖ | 19
Emma Hilmersson har projektlett försöket med fastighetsnära insamling via två-fack i Göteborg.
Att kommunicera via egnahems-föreningar gör det lättare att nå fram, tipsar hon.
Två kärl kan räcka långt
I GÖTEBORG HAR hushållen som fått ett
delat kärl för producentansvarsmaterial
minskat sitt restavfall med 20
procent.
– När man tittar i soppåsen är det
främst plastförpackningar, pappersförpackningar
och tidningar som inte sorteras
ut, förklarar projektledare Emma
Hilmersson på Kretslopp och Vatten
beslutet att erbjuda fastighetsnära
insamling av just dessa fraktioner.
±'HW¿QQVJDQVNDPnQJDnWHUYLQ-
ningsstationer i Göteborg. Därför vill
vi inte att vår insamling ska vara ett alternativ
till dem, utan ett komplement.
Inledningsvis samlades tidningar in
blandat med pappersförpackningar. Det
blev rena fraktioner, men den automatiska
sorteringen för att skilja dem åt fungerade
inte. Idag har mängden tidningar
dessutom minskat radikalt, så behovet
av fastighetsnära insamling har minskat.
Men att få kartong och plast hämtat på
tomten är toppen, tycker göteborgarna.
– Vi har över 90 procent nöjda kunder
i försöksområdet. De har också sagt att
de inte kör lika mycket bil och att de
tänker på att minimera avfallet. Det är
glädjande, för det har vi inte kommunicerat,
det har de gjort spontant när de sett
hur mycket plastförpackningar det blir.
Trots att taxan ligger på 750 kronor
per år för det extra kärlet, har 80 procent
velat behålla det.
En framgångsfaktor i projektet har varit
att dedicera en av personerna i kundtjänst
till projektet, berättar Emma Hilmersson.
Hon blev specialist på alla frågor och det
blev även lättare att hålla koll på registreringen
av kunderna.
Flexibelt, men kanske inte godkänt
Lidköping inför nu samma lösning som
Göteborg testat, samtidigt som separat
matavfallsinsamling införs. Att tvåfacksbilar
lättare kommer fram även i trånga
områden, gjorde denna lösning attraktiv.
0HQGHWIDQQVÀHUVNlO
– Flexibiliteten har vi tänkt på mycket.
Det är kartong och plast som kunden vill
ha hämtat. Men man kan utveckla systemet
genom kvartersnära insamling för
glas, metall och tidningar, säger Simon
Broberg, avfallsingenjör i Lidköping.
Frågan är om en sådan lösning kan
godkännas enligt den nya förordningen
som kräver ”bostadsnära insamling” av
samtliga förpackningar och av tidningar.
Det lär framtida samråd avgöra.
– Kärlet för plast och kartong kan framöver
hämtas av producenternas entreprenör.
Vi kan också lätt återanvända våra
kärl för mat- och restavfall om producenterna
väljer en annan lösning för förpackningar
och tidningar, säger Simon Berg.
Komplett med disciplin
I Västervik har invånarna sorterat
förpackningar i tvåfackskärl i över tio år.
Men här kan villahushåll välja att ha tre
stycken tvåfackskärl för förpackningar
och tidningar, förutom det som matavfallet
delar med restavfallet.
De som vill ha fastighetsnära insamling
av alla fraktioner, men som inte vill ha
fyra sopkärl på tomten, kan välja att använda
”FNI-kärlet” för de avfallsslag som
står på tur att tömmas. Alltså plast och
metall ena månaden, därefter kartong och
tidningar. Glas hämtas bara tre gånger
om året. Allt till en symbolisk avgift om
100 kronor per år.
– Vi är jättenoga med informationen
om vilken vecka vi hämtar vad, säger Ida
%HUJVD̆lUVRPUnGHVFKHI$YIDOO cWHU-
YLQQLQJSn9lVWHUYLN0LOM| (QHUJL
– Nu blir vi allt mer digitala för att få
bättre leveranssäkerhet och kunna maila
eller sms:a att ”i morgon hämtar vi”. Men
då blir frihetsgraden klurig.
Att dela ett vanligt 240-liteskärl med en skiljevägg ger ett
flexibelt insamlingssystem för såväl mat- och restavfall som
för förpackningar och tidningar. Vissa kan till och med sortera
åtta fraktioner i sina fyra fack.
TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO IRIS HILMERSSON