VETENSKAP
12 TF-BLADET NR 1/2015
ring, och leder till att kalcium
aktiverar toxiska processer och
ger felaktiga signaler. Sådan avvikande
signalering av magnesiumbrist
syns vid diabetes och
vid aktivering av immunceller. I
praktiken har det varit svårt att
skilja på effekter orsakade av
magnesiumbrist och effekter orsakade
av den därvid relativt förhöjda
nivån av kalcium (1).
Som man kan förvänta sig när
kalcium är i obalans ökar bildningen
av fria radikaler. Förhöjda,
eller relativt förhöjda kalciumnivåer
är en av faktorerna som
triggar immunceller att producera
fria radikaler och
inflammatoriska signaler. Hos
råttor som satts på en magnesiumfattig
diet ökar bildningen
av superoxidradikaler och väteperoxid
och anses av artikelförfattarna
vara orsaken till
hjärtskadorna vid magnesiumbrist
(5). Ytterligare djurstudier visar
att magnesiumbrist orsakar
nervcellsdöd i hjärnan genom
ökad bildning av fria radikaler
och sänkt halt av reducerat
glutation, cellernas buffert mot
fria radikaler. Antioxidanter och
ämnen som blockerar glutamat
förhindrar skadorna (6).
Hos människa finner man en
förhöjd nivå av c-reaktivt protein
(snabbsänka), en inflammationsmarkör,
som står i omvänd proportion
till halten av magnesium
(7) och i djurförsök finner man
att en ökning av inflammationsfaktorn
IL-6 är en tidig effekt av
magnesiumbrist. Immunceller
kommer i ett delvis aktiverat tillstånd
och är triggade att bilda
superoxidradikaler vid låg stimulering
av allergener eller andra
ämnen (8).
Magnesium och
sjukdomar – Depression
Kroppen innehåller ungefär 24
gram magnesium och 99 procent
finns i ben, muskler och andra
mjukvävnader. Tillräckligt med
magnesium är nödvändigt för
varje organ i kroppen. Lågt magnesium
i hjärnan är associerat
med bland annat migrän, depression
och epilepsi. För låga nivåer
i hjärnan ger en överaktivitet av
glutamatsignaler, något som är
kopplat till neurologiska sjukdomar.
En studie visade att depressiva
symtom hos studenter var
omvänt proportionellt mot intaget
av magnesium, även när
socio-ekonomiska faktorer var
beaktade (9). Effekterna av den
ökade aktiviteten av glutamat
förstärks av att bromsande nervceller
som bildar GABA inhiberas
av magnesiumbrist. En studie
av kvinnor med en medelålder
av 56 år visade att kvinnor
med högsta magnesiumintaget
hade mindre frekvens av depression
(10).
Försök med odlade celler visar,
att när de odlas i ett medium
som innehåller mindre än normala
halter magnesium, så accelererar
åldrandet och cellerna
kan inte dela sig lika många
gånger som vid normala halter.
Detta förklaras av att telomererna,
skyddande bitar av DNA i
ändarna av kromosomerna, förkortas
i accelererad takt (11).
Denna och liknande studier har
riktat intresset på förhållandet
mellan magnesiumintag och
Alzheimers demens.
I djurmodeller av Alzheimers
demens har tillförsel av extra
magnesium en skyddande effekt
och minskar förlusten av
synapser (kopplingar mellan
nervcellerna) och andra biokemiska
förändringar, liksom
beteendestörningar (12). Hos
människa har ett antal studier
visat att personer med högre
magnesiumintag är associerat
med mindre risk att utveckla demens
och att personer med redan
utvecklad demens har lägre
magnesiumnivåer (13). Det verkar
anmärkningsvärt nog inte finnas
några interventionsstudier där
man tillfört en befolkningsgrupp
extra magnesium och följt upp
risken att bli dement. Man bör
dock betänka att en brist sällan
kommer ensam, utan hos dementa
eller personer med ökad
sjukdomsrisk på grund av magnesiumbrist
finns ofta även brist
på andra mineraler och vitaminer
(14). Även vid Parkinsons sjukdom
ses sänkta nivåer av magnesium.
Brist orsakar lägre nivåer
av dopamin som produceras
av de nervceller i hjärnan
som är mest påverkade vid sjukdomen.
Migrän och epilepsi
Vid migrän ses en spridning av
depolarisering av nervceller
(spänningsskillnaden över cellmembranet
sänkt) och attackerna
kan utlösas av överaktivitet
av glutamat. Mätningar i ryggmärgsvätskan
visar på sänkta
nivåer av magnesium. Flera kliniska
studier har visat att extra
intag av magnesium minskar både
antalet attacker och svårighetsgraden
(1).
Även vid epilepsi ses en lägre
nivå av magnesium i ryggmärgsvätskan
och tillskott minskar
svårighetsgraden och risken för
kramper. Vid ihållande och livshotande
epilepsiattacker där patienterna
är medvetslösa är
intravenöst tillfört magnesium ett
mycket effektivt botemedel.
Magnesium kan vara effektivt
även vid andra former av krampanfall
(1).
Epidemiologiska studier, men
ännu inga kliniska försök, tyder
på att magnesiumbrist även kan
vara inblandat i orsakerna till schizofreni,
bipolär sjukdom, neuroser
och beroendeproblem.
Hjärt-kärlsjukdom
Två svenska studier med några
års mellanrum på 17 respektive
18 orter med kommunalt vatten
undersökte magnesiumhalten i
relation till antalet dödsfall i hjärt