AVGIFTNING
18 TF-BLADET NR 1/2015
Bastubad
som avgiftning
För amalgamskadade personer är amalgamsanering
den viktigaste åtgärden för att förbättra
hälsan. Därigenom upphör kvicksilverexponeringen
från amalgamfyllningarna. Det
finns emellertid fortfarande kvicksilver kvar,
som upplagrats i kroppens olika organ. Detta
kvicksilver utsöndras långsamt genom urin,
avföring, utandningsluft och svett.
Många amalgamskadade
personer är angelägna
om att påskynda kvicksilveravgiftningen.
En ofta förbisedd
metod att göra detta är att bada bastu
så att man kommer i svettning. Påtvingad
svettning i varm miljö är egentligen
en gammal metod för att rensa ut
kvicksilver. Metoden användes i de
spanska kvicksilvergruvorna för att behandla
arbetare, som visade tecken på
kvicksilverförgiftning (1).
Vetenskapliga resultat
Det finns bara ett fåtal vetenskapliga
studier när det gäller kvicksilveravgiftning
genom svettning (2). I den
senaste studien mätte man koncentrationen
av ett stort antal tungmetaller
(inklusive kvicksilver) och även andra
toxiska ämnen i svett, urin och blodserum
(3).
I studien deltog 20 personer, varav
10 var friska och 10 hade olika
sjukdomsdiagnoser, t.ex. diabetes,
reumatoid artrit, bipolär sjukdom,
fibromyalgi och kronisk trötthet. Deltagarna
kom i svettning genom ångbastu
(7 st), infraröd-bastu (10 st) och efter
motion (3 st). I en infraröd-bastu värms
man upp med hjälp av infrarött ljus
medan lufttemperaturen förblir svalare
än i en vanlig bastu.
Mätresultaten visade att svett innehöll
en lång rad toxiska metaller. Det
visade sig även att koncentrationen för
flertalet toxiska metaller var högre i
svett än i urin. Detta var fallet för t.ex.
kadmium, bly och aluminium. Även för
kvicksilver var koncentrationen i svett
högre än i urin men skillnaden var inte
så stor. Bastubad kan därför användas
för avgiftning av många toxiska metaller
inklusive kvicksilver (3).
Övrigt
Bastubad kan även bidra till att avgifta
andra typer av gifter än toxiska metaller.
Detta gäller bland annat för
flamskyddsmedel (2), bisfenol-A (2),
PCB (4) och klorerade bekämpningsmedel
(4).
Även nyttiga mineraler, t.ex. zink,
kan emellertid utsöndras vid svettning.
De som avgiftar kroppen genom bastubad
bör därför ta kosttillskott med
nyttiga mineraler för att kompensera
för förlusterna vid svettningen (3).
Det kan slutligen nämnas, att personer
med hög toxisk belastning ofta
kan ha svårt att svettas, eftersom det
autonoma nervsystemets mekanism för
värmereglering ofta är försvagad (2,
3). Svettningen kan emellertid så småningom
förbättras genom att borsta
huden, intag av B-vitaminet niacin och
genom att dricka vatten (2).
Gert Brodén, docent i fysik
Referenser:
1. Lovejoy HB m.fl., ”Mercury
exposure evaluations and their
correlation with urine mercury
excretions”. Journal of Occupational
Medicine 1973; 15 (7):
590-591.
2. Sears ME m.fl., ”Arsenic,
cadmium, lead and mercury in
sweat: A systematic review”.
Journal of Environmental and
Public Health 2012; Article ID 18
47 45.
3. Genuis SJ m.fl., ”Blood,
urine and sweat (BUS) study:
Monitoring and elimination of
bioaccumulated toxic elements”.
Arch Environ Contam Toxicol
2011; 61: 344-357.
4. Genuis SJ, ”Elimination of
persistent toxicants from the
human body”. Human and Experimental
Toxicology 2011; 30 (1):
3-18.
Foto: Ulf Strömberg