PATIENTBERÄTTELSE/INFORMATION
8 TF-BLADET NR 1/2015
där han var, då hade bukhinnan
spruckit och de vågade inte operera,
han var för svag. De gav
honom några timmar kvar att
leva.
Efter ett tag fick jag komma
in till honom, han sken upp som
en sol när han såg mig och hans
klarblå ögon lyste av lycka. Jag
skulle inte visa honom något, för
så bestämdes det. Han behövde
inte veta.
Dessa timmar blev till sex
dagar. Min älskade somnade in
måndagen den 17 december
2012. Hela mitt liv rasade samman,
men han slapp lida mer.
Sammanlagt tillbringade Jan
372 dagar på sjukhus, det sista
året 220 dagar. Han gick ner 41
kg i vikt.
Vad hände då?
Den vanliga obduktionen visade
absolut ingenting, mer
än själva dödsorsaken, som
var lunginflammation och
sprucken bukhinna. Allt annat
i kroppen var friskt, alla
organ, ingen cancer, inget.
Efter åtta månader kom resultaten
från patologerna i Lund
som obducerat hans hjärna.
Det märkliga var de vita
fläckarna i hjärnan, som under
förloppet blivit betydligt
större och fler. Dessa var typiska
förgiftningsskador. Frågan
som ställdes till mig var om
han arbetat som målare, billackerare
eller andra yrken där
han utsatts för t.ex. lösningsmedel
eller liknande. Det hade han
absolut inte, han var utbildad kock
och arbetade inom restaurangbranschen
i 23 år innan han
sadlade om till att arbeta inom
missbruksvården.
Efter det sista samtalet med
läkarna på neurologen gick jag
hem utan någon som helst förklaring
till min mans död. Min brorson
ringde på kvällen och sa:
”Ja, men då hade ni ju rätt i
alla fall” Vadå, undrade jag?
”TITANET, skriker han i örat
på mig!” Herregud, jag hade ju
lagt ner det.
Både titan och amalgam
Ringde upp patologen och berättade
detta för henne och hon sa
att det inte kunde uteslutas
som orsaken. Hade han amalgamfyllningar
också? Ja, det hade
han kvar i överkäken. Tog kontakt
igen med neurologen och
de visste absolut inte att titan
kunde vara giftigt. De hade
ingen aning om detta.
Längre än så har jag inte kommit
i mitt sökande efter svar. Jag
är själv övertygad om att det var
titanet och då kanske i samband
med amalgamet som tog min mans
liv.
Jag kan aldrig få tillbaka min
älskade man, men hans död kanske
kan bidra till att man börjar ta
detta på fullaste allvar. Det kanske
är ett fåtal som drabbas men
det viktigaste är att rädda liv och
undvika ett så otroligt lidande som
min man fick utstå.
Marie Björkman
Textbearbetning:
Siv Wirsenius
Fotnot:
Den fullständiga berättelsen
finns att läsa på Tf:s hemsida
www.tf.nu (red. anm.).
Kommentar:
Det som beskrivs är en fruktansvärt
tragisk berättelse som visar
på den totala bristen av kompetens
både i tandvården och sjukvården,
när det gäller vad som
händer när tandläkare och läkare
blandar metaller i kroppen utan
tanke på biverkningar. Detta visar
hur viktigt det är med våra
erfarenheter och att Tandvårdsskadeförbundets
kunskaper måste
tillvaratas i vården.
Redaktionen
In Memoriam
Ulla Nicolausson
Vår vän Ulla Nicolausson avled
den 13 december 2014, 73 år
gammal. Ulla var medlem i
Tandvårdsskadeförbundet under
24 års tid. Som medlem i Tf
ägnade hon ända från början
mycket tid åt att genom telefonrådgivning
helt ideellt hjälpa andra
människor och var verksam
med detta in i det sista.
Ulla informerade om Tf:s
verksamhet och om de problem,
som kan följa av tungmetallförgiftning,
och var mycket aktiv
med spridning av information till
läkare, tandläkare och allmänhet.
Förutom problem med tungmetallförgiftning
och elöverkänslighet
led Ulla av en blodsjukdom
och som följd av flera knäoperationer
fick hon svåra bakterieinfektioner.
Bakterierna tog till
slut överhanden och hjärtat orkade
inte med.
Ulla var mycket mån om Tf
och det var hennes önskan att
sjuka människor med tungmetallproblematik
och elöverkänslighet
skulle få adekvat vård och hjälp.
Ett önskemål från Ullas son
och dotter är att Tf:s Forskningsfond
får ett bidrag av dem som
vill hedra deras mamma, bankgiro
226-4885, ange ”Forskningsfonden”
på talongen.
Vi saknar Ulla mycket. Trots
sin sjukdom var hon alltid glad
och kämpade på in i det sista.
Marianne Lundin
Personstödjargruppen
Tandvårdsskadeförbundet i
Stockholm
/www.tf.nu
