AMALGAMSANERING
TF-BLADET NR 1/2015 9
Annons
Redaktionellt
material
Vi är tacksamma att få text i
Word-format och bild helst
via e-post till info@tf.nu
Bilder minst 300 dpi, vilket
innebär att kameran måste
vara inställd på hög upplösning.
Vid problem, skicka
gärna foton med vanlig post,
så skannar vi in dem.
För debattartikel gäller max.
2.300 tecken, för insändare
max. 1.100 tecken.
Redaktionen
För innehållet i artiklar, insändare
och annonser, författat
av andra än Tf:s styrelse
och redaktion, svarar
författarna själva.
Innehållet återspeglar inte
nödvändigtvis Tf:s uppfattning.
Redaktionen
Det har publicerats ett flertal studier i vetenskapliga
tidskrifter, där man redovisat resultaten efter
amalgamsanering på patienter med den sjukdomsbild,
som kännetecknar amalgamförgiftning. Nyligen har
kanadensiska forskare publicerat ytterligare en studie
om detta (1).
I studien deltog 417 sjuka personer
med amalgamfyllningar. Av dessa
valde 250 personer att göra en
amalgamsanering medan de övriga 167
personerna hade kvar sitt amalgam.
Samtliga personerna i bägge grupperna
fick kosttillskott i form av N-acetylcystein,
alfaliponsyra och multivitaminer/
mineraler. Dessa kosttillskott
har en avgiftande verkan.
Personerna i de bägge grupperna
fick göra uppskattningar av den egna
hälsan för 14 symtom, som kan förekomma
vid kvicksilverexponering.
Dessa symtom var huvudvärk/migrän,
försämrat minne, depression, trötthet/
sömnstörningar, oro, lynnighet, förvirring,
magproblem, försämrat lukt- eller
smaksinne, darrningar i händerna,
parestesier (onormala känselförnimmelser),
oavsiktligt tappa saker,
koordinationsproblem och muskelsvaghet.
I saneringsgruppen gjordes
detta före amalgamsaneringen samt
åtminstone ett år efter saneringen. I
den andra gruppen gjordes även två
uppskattningar av den egna hälsan med
åtminstone ett års mellanrum.
Resultat
Resultaten utvärderades med en statistisk
analys, där saneringsgruppen
jämfördes med gruppen, som hade kvar
sitt amalgam. Alla 14 symtomen visade
på en större förbättring i saneringsgruppen
än i amalgamgruppen.
De statistiskt säkraste förbättringarna
erhölls för symtomen ”försämrat
minne” och ”magproblem”. God statistisk
säkerhet erhölls även för ytterligare
fyra symtom: ”trötthet och sömnstörningar”,
”förvirring”, ”försämrat
lukt- eller smaksinne” och ”darrningar
i händerna”. Den statistiska analysen
visade även att risken för att symtomen
skulle försämras var mindre i saneringsgruppen
jämfört med gruppen, som
hade kvar sitt amalgam.
Dessa resultat motsvarar vad man
funnit i flera andra studier, där man
amalgamsanerat sjuka personer och
funnit att symtomen förbättrats betydligt
(1, 2, 3, 4, 5). De bästa resultaten
har uppnåtts i en studie från Nya Zeeland
(3). I denna studie kombinerades
amalgamsaneringen med en efterföljande
kvicksilveravgiftning med
chelatorn DMSA eller alternativt homeopatisk
avgiftning. Personerna uppskattade
då att symtomen förbättrats
till de nivåer, som förekommer hos
friska personer (3).
Genetisk känslighet
I den kanadensiska studien gjordes även
mätningar av kvicksilverhalten i urinen
för de personer, som hade amalgam i
munnen (1). De uppmätta kvicksilverhalterna
var emellertid för låga för
att kunna utgöra en hälsorisk enligt den
kanadensiska hälsomyndigheten
Health Canada. Trots detta förbättrades
alltså dessa personer efter
amalgamsaneringen. En förklaring till
denna motsättning kan vara att det
finns personer, som av genetiska skäl
Forts. sid 10
Bättre efter
amalgamsanering
link
