TF-bladet nr 3 2015

TITANIMPLANTAT 6 TF-BLADET NR 3/2015 Dental Tribune är en tidskrift som är osedvanligt frispråkig för att vara en odontologisk publikation och man rapporterar även om förhållanden som inte huvudfåran av tandläkare vill kännas vid. I två nya artiklar återger tidskriften starkt kritiska synpunkter när det gäller titanimplantat. Den första, skriven av en tandvårdskonsult vid Kings College Hospital, England, refererar den starkt restriktiva policy som sjukhuset har för implantatbehandling. Den andra artikeln, från en tandklinik, uppmärksammar många av riskerna, men hävdar att med kunskap om problemen och tidig behandling så får man en låg andel misslyckanden. Första artikeln Artikel nummer ett har titeln: ”Dental implantology: evolution or the road to ruin?” och författaren skriver att patienter naturligtvis vill få behandling när tänder saknas eller är oreparerbara och att tandvården försöker ersätta med varierande slag av protetik, inklusive implantat, men att utvecklingen spårat ur. De tidigaste titanimplantaten av modell Brånemark hade en slät och polerad yta och var lättare att hålla rena, men nu har marknadskrafter fått tillverkarna att producera en uppsjö av nya förbättrade produkter. Emellertid svävar skuggan av periimplantit (inflammation kring ett titanimplantat) som en ond ande över verksamheten, enligt författaren. Det finns ingen enighet om, eller vederhäftigt underlag för behandlingsmetoder av vad som nu har blivit en ny sjukdom. Periimplantit är en obönhörligt fortskridande sjukdom när den väl etablerats och kan orsaka spektakulära problem. Bakterier, som söker sig till skadan, påverkas av den yta de koloniserar och gängorna försvårar behandling. För att påskynda inläkning har företagen lanserat produkter med allt ojämnare yta. Men hastighet är inte alltid bättre. Ytorna och gängorna utgör en idealmiljö för bakterier och nya nanoytor utgör, enligt författaren, en supermotorväg för patogena organismer, av vilka flertalet är kända, men också sådana som inte tidigare upptäckts i munnen. Vid Kings College Hospital sätter man huvudsakligen in implantat på personer som har störningar i tandutvecklingen eller fått traumatiska skador genom olyckor. Dessa patienter har oftast få lagningar och en välskött mun. Man sätter inte in implantat på parodontitpatienter eller rökare. Detta står i stark kontrast till det vanliga förhållandet inom tandvården. Författaren påpekar även att mekaniska problem blivit allt vanligare men att rapporterade fall sannolikt bara är toppen av ett isberg. Fästet mellan implantat och påbyggnad kan lossna, skruvar kan lossna eller spricka och bryggor eller kronor gå sönder. Naturliga tänder hålls fast av ligament som har en stötdämpande effekt, men implantat är helt stumma och man känner inte lika väl hur hårt de blir belastade. Att alltmer aggressivt ersätta naturliga tänder med implantat verkar vara en oroande tendens som tycks vara helt irrationell och helt strida mot den ökande evidensen för olika komplikationer. Författaren ställer den retoriska frågan om hur många implantologer som skulle ge sig själva eller anhöriga samma behandling som de ger sina patienter. Dagens teknik kommer att vara omodern inom en snar framtid, men den patient som fått implantat är fångad i en implantatfälla som kräver ständig behandling och författaren menar att det är en experimentell verksamhet utan licens. Andra artikeln I artikel två noteras att periimplantit förekommer hos 29 procent av patienterna och att uppskattningen av antalet nya fall per år varierar mellan 28 och 56 procent av implantatpatienterna och från 12 till 43 procent av titanimplantaten. I USA och England kommer årligen ungefär 185.000 patienter att drabbas. Ingen fungerande, vetenskapligt belagd behandling finns. Man försöker med mekanisk rengöring med ultraljud eller instrument, laserbehandling, klorhexidin, minocyklin, tetracyklin och väteperoxid och inget hjälper varaktigt, något som knappast förvånar då det är ogörligt att ta kål på alla bakterier eftersom de snabbt kommer att återkolonisera behandlade områden. Angreppen börjar ofta som mucosit, en inflammation i tandköttet som ofta inte uppmärksammas av patienten, men om tandläkaren ser det och behandlar med rengöring och bakteriedödande medel kan vidare ut- Hård kritik mot titanimplantat