ENERGIÅTERVINNING
Prov på rätt sätt
LÄS MER i rapport 2019:30 Provtagningsplan
i samband med klassificering av förbränningsrester,
som kan laddas ner från avfallsverige.se
Producenter kan ges ansvar för sitt plastavfall
28 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2020
kan leda till både dåliga och dyra resultat;
avfall som de facto är ofarligt kan då kräva
höga behandlingskostnader och farligt
avfall kan riskera sprida oönskade ämnen.
I denna nya rapport ges råd, exempelvis
till avfallsproducenten och avfalls-
NODVVL¿FHUDUHQRPYLONDGDWDVRPEHK|YV
för beräkningsmetoden, vilka laboratorieanalyser
som behövs för att erhålla
dessa data, vilken provtagning och provförberedelse
som behövs som underlag
till analyserna samt hur man upprättar
en provtagningsplan som underlag för
provtagningen.
Vidare ges information om testning av
de farliga egenskaperna HP 4 och HP 8
(Irriterande – hudirritation och ögonskador
respektive Frätande). Även de
POP-föreningar som måste analyseras
¿QQVPHG8W|YHUGHWWDJHV\WWHUOLJDUH
referenssubstanser för grundämnen
YDUVKDOWHUQRUPDOWLQWHlUVLJQL¿NDQWDL
bottenaskor, men som kan ha förhöjda
KDOWHULÀ\JDVNRURFK|YULJDI|UEUlQ-
ningsrester.
Rapporten gäller för bottenaskor och
À\JDVNRUIUnQVDPRFKDYIDOOVI|UEUlQ-
ning. Strategin som presenteras i rapport
kan dock även ligga till grund för klassi-
¿FHULQJDYI|UEUlQQLQJVUHVWHUPHGDQGUD
avfallskoder.
Avfall Sverige har låtit ta fram en plan för provtagning vid klassificering
av förbränningsrester. Den kan spara både pengar och miljö.
TEXT SAMI SERTI, CITRES
UNDER 2018 KOM Avfall Sveriges rapport
9lJOHGQLQJI|UNODVVL¿FHULQJDYI|UEUlQ-
ningsrester med beräkningsmetoder. Nu
¿QQVNRPSOHPHQWHWRFNVnSnSODWV
)|UDWWNXQQDNODVVL¿FHUDI|UEUlQ-
ningsrester enligt vägledningen behövs
nämligen en mängd analysdata, som ska
vara representativa för hela den ask-
PlQJGVRPVNDNODVVL¿FHUDV'HWWDNUlYHU
att provtagning görs på ett omfattande
och genomtänkt sätt. Annars är risken
att det tas ett stort antal prov på fel sätt,
att de analyseras med fel metoder och att
de utvärderas på felaktiga grunder. Detta
Drygt fyra femtedelar av koldioxiden från det
plastavfall som lämnas till förbränning bör belasta
produktionsledet. Det visar beräkningar som Avfall
Sverige låtit göra.
TEXT AGNETA PERSSON, ANTHESIS SVERIGE
ENERGISEKTORN HANTERAR STORA delar av restavfallsströmmarna
i Sverige idag. Vad soppåsarna innehåller styrs av exempelvis
deponiförbud och begränsade möjligheter till materialåtervinning
– anläggningarna har små möjligheter att påverka
vad de ska behandla.
I dagsläget allokeras restavfallets växthusgasutsläpp alltid
till denna sista del i värdekedjan, trots att utsläppen i praktiken
skapas av vår konsumtion och efterfrågan på produkter.
Detta projekt har utforskat hur en metod kan utformas för att
allokera tillbaka, ”öronmärka”, fossila koldioxidutsläpp till konsumenter
och producenter av de varor och förpackningar med
fossilt innehåll som hamnar i restavfallet. Målet har varit att ta
fram ett förslag till en livscykelbaserad modell som bygger
på att tillskriva aktörer koldioxidutsläpp i proportion till de
HNRQRPLVNDÀ|GHQDLUHVXUVHUQDVYlUGHNHGMRU
Modellen indikerar att för de 185 kg plast som i nuläget
¿QQVLHWWJHQRPVQLWWOLJWWRQUHVWDYIDOOJHQHUHUDVHWWYlUGHSn
omkring 1 900 kronor i producent- och konsumentled baserat
på värdet av plastgranulat. Ett värde på 410 kronor genereras
i värdekedjans slut vid restavfallsbehandling genom
energiåtervinning. Beräkningarna utgår från att det i genomsnitt
skapas 384 kg fossila koldioxidutsläpp vid förbränning
av plastinnehållet i ett genomsnittligt ton restavfall.
Enligt den föreslagna värdebaserade allokeringsmodellen
bör dessa fossila koldioxidutsläppen fördelas så att 18
procent allokeras till energiåtervinningen och 82 procent
allokeras till produktionen av plastgranulat.
LÄS MER i Läs mer i rapport 2020:05 Allokering av fossila utsläpp
från energiåtervinning till producent- och konsumentled – Förslag till
modell, som kan laddas ner från avfallsverige.se