ENERGIÅTERVINNING
20 år av teknisk utveckling
30 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2020
Effektiv rening
Stellan Marklund, professor emeritus
vid Umeå universitet, gav en återblick av
hur branschen lyckades lösa dioxinproblemet,
delvis genom framsteg i rökgasreningstekniken,
men främst genom
att reglera förbränningsprocessen så att
dioxiner inte uppkommer.
Acceptansen för energiåtervinning
har också ökat, och branschen har blivit
mycket bättre på att förklara vilken roll
energiåtervinning har i ett cirkulärt
samhälle. Ett paradexempel på detta är
ARC:s anläggning i Köpenhamn, som har
blivit en internationell sevärdhet, bland
annat tack vare skidbacken på taket till
anläggningen.
Askor blir byggmaterial
Nyttiggörandet av askor har kommit
långt, särskilt i Danmark och Nederländerna,
där det i stor utsträckning används
som byggmaterial vid vägbyggen,
som marksten med mera. Även om me-
WRGHUQDI|UNODVVQLQJYDULHUDU¿QQVlQGn
en bred enighet om att bottenaskor är
icke-farligt avfall. Håkan Lindsjö från
Sysav presenterade också bolagets nya
toppmoderna slaggsorteringsanläggning,
som kommer att utvinna 50 procent
mer metall ur bottenaskan än tidigare.
Totalt väntar man sig att kunna utvinna
150 000 ton metall, vilket förutom att
det ger stora intäkter även gör askan till
ett bättre konstruktionsmaterial. (Läs
mer om den i kommande nummer av
Avfall och Miljö.)
Klimatarbete
När det gäller de fossila utsläpp som
genereras från energiåtervinning, sker
en spännande utveckling av teknik för
koldioxidavskiljning på många håll i
Europa. Johnny Stuen från Fortum i
Oslo gav en överblick av de olika pilot-
och fullskaleprojekt som pågår runtom
i världen, och presenterade också den
egna pilotanläggningen i Klemetsrud.
Målet är att på sikt skala upp, så att
40 000 ton koldioxid per år kan avskiljas.
Att vara föregångare inom ett nytt
teknikområde är inte billigt, men
DOOWHIWHUVRPWHNQLNHQPRJQDURFKÀHU
anläggningar byggs, väntar man sig att
kostnaderna reduceras avsevärt. Det
kan jämföras med elproduktion från
vindkraft, där priset för att producera en
kWh har sjunkit från 55€ 1980 till 2,5 €
2019.
Christian Ribers inledande föreläsning
avslutades med orden att energiåtervin-
QLQJNRPPHUDWW¿QQDVNYDURPnU
och även fortsättningsvis utgöra avfallssektorns
ryggrad. De orden skulle också
kunna sammanfatta hela konferensen.
Framsteg och besvikelser har åtföljt energiåtervinningens utveckling.
Men framtiden är ljus, menade föreläsarna vid den internationella
Iswa-konferensen om energiåtervinning.
TEXT KLAS SVENSSON, AVFALL SVERIGE
BEACON WASTE-TO-ENERGY har anordnats
vartannat år de senaste 20 åren, och det har
inte saknats besvikelser under denna tid.
Trots enorma ansträngningar från
branschen dras man fortfarande med en
dioxindebatt i delar av Europa. Ju mer
energiåtervinning ett land har, desto
större tenderar acceptansen att vara. I
Skandinavien, där tekniken är etablerad
och vanligt förekommande är den
hög, men i Syd- och Östeuropa är den
fortfarande kontroversiell. Klassning och
nyttiggörande av askor och energiåtervinningens
utsläpp från förbränning av
fossil plast är andra infekterade frågor.
Men samtidigt som branschen har haft
sina bakslag går det inte att blunda för
den fantastiska utveckling och de stora
framsteg som har skett inom samma
områden de senaste tjugo åren, påpekade
Christian Riber,D̆lUVXWYHFNOLQJVFKHI
vid Ramboll. I Sverige förbränns mer än
tre gånger så mycket avfall som i början
av 1990-talet, men dioxinerna har nästan
helt avlägsnats från rökgaserna, och utsläppen
är inte ens en hundradel av vad
de brukade vara.
Deltagare från flera världsdelar
samlades i Malmö i
oktober för att uppdatera
sig om utvecklingen för
energiåtervinning.