SLAM
Nr 1 2020 AVFALL OCH MILJÖ | 31
Försök vid Oxelösunds reningsverk visar goda resultat av frystorkning av slam.
Frystorkning
kan fixa slammet
Vestling på Svenskt Vattens sekretariat
I|U5HYDTFHUWL¿HULQJKDUI|OMWXWYHFN-
lingen med intresse.
– I mindre volymer kan den här
tekniken ta vattenfraktioner med TS-halt
runt 2–3 procent och torka det till 98
procent TS, så det blir väldigt torrt. För
trekammarbrunnslam där man har problem
med avsättning tror jag att den här
metoden kan vara bra. Möjligen är det
energiåtgången som blir besvärlig ur ett
kostnadsperspektiv, säger Anna Vestling.
I de nordliga delarna av Sverige har
slam frystorkats under lång tid, men då
med hjälp av naturens krafter. I söder
UlFNHULQWHYLQWHUN\ODQWLOOPHQQX¿QQV
alltså en lösning på det problemet. I
9lM|¿QQVLQWUHVVHDWWWHVWDWHNQLNHQL
mindre skala, för att behandla slam från
enskilda avlopp som inte är uppkopplade
på det kommunala avloppsnätet. Det
kan bli nödvändigt för att kunna sprida
reningsverksslam på åkermark.
– Vi kämpar för att komma ner i kadmiumhalter
för att klara de långsiktiga
NUDYHQLFHUWL¿HULQJVV\VWHPHW5HYDT
Trekammarbrunnslam innehåller lika
mycket kadmium som annat slam, men
mindre fosfor, eftersom det följer med
vattnet ut från brunnen. Därför ville vi
testa tekniker för att behandla det för
sig, så vi kan få en så liten slutprodukt
som möjligt, förklarar Steve Karlsson,
avdelningschef för VA i Växjö.
Med en TS-halt på över 90 skulle
slammet från trekammarbrunnarna
kunna skickas till förbränning istället för
att, som idag, tas emot vid reningsverket.
Det är också enklare att transportera det
torra slammet till annan användning,
på mindre känslig mark. Om slamutredningens
resultat blir ett förbud mot all
spridning av avloppsslam på jordbruksmark
kan tekniken förstås få en bredare
användning (läs mer om slamutredningen
på sidan 7). Elajos vd Stefan Ekstrand
är optimistisk för företagets möjligheter
att sprida sin teknik:
– Vår metod, Freeze Dry Unit, använder
mellan 20 och 50 kWh per kubikmeter
beroende på typ av slam den ska avvattna
och torka. Det kan jämföras med
dagens termiska metoder som kräver
omkring 1 000 kWh per kubikmeter för
att torka till 95 procents torrhetsgrad.
En nyutvecklad svensk teknik har inspirerats av naturen för att
avvattna slam. Resultat ända upp till 98 procent torrsubstanshalt,
TS, har visat sig möjlig.
TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO ELAJO
MED STÖD FRÅN Naturvårdsverket har
Elajo Technology Solutions AB utvecklat
en teknik för att frystorka slam av alla de
slag, som även fungerar helt utan inslag
av polymerer. Materialet kyls ner till
minst -20°C. Kylan förstör cellstrukturen
vilket försämrar slammets förmåga att
hålla vatten.
Metoden har utvecklats i samarbete
med Oxelösunds reningsverk och Anna