ÅTERVINNING
Återvinnare känner
framtidstro
Valar med plastpåsar i magen och kinesiskt importstopp för
plastavfall. Ökat miljöfokus, internationella avtal och nya krav
från EU har bidragit till att plaståtervinningen i Europa växer.
I Sexdrega öppnades för ett år sedan en ny anläggning.
– Nu skriker marknaden efter återvunnen plast, säger
Frank Gustafsson, platschef i Sexdrega.
TEXT ANNA SVENSSON FOTO ULF EKSTRÖM
Dunkar, hinkar, tvättkorgar,
sopkärl och andra produkter.
Varje vecka anländer
200 ton plastavfall till Van
Wervens plastsorteringsanläggning
34 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2020
i Sexdrega
utanför Borås, en mängd som ständigt
ökar.
– Vi tar emot hårdplast från byggavfall,
industriavfall och återvinningscentraler.
Däremot tar vi inte emot förpackningsplast
och elektronikplast, säger
Frank Gustafsson.
Vi står vid berget av plast som ska
lastas upp på bandet som går in i anläggningen.
Där innanför väntar tio anställda
som alla är experter på att detektera
olika plastsorter. De ser på produkten,
känner på den och slår den ibland mot
en kant för att höra hur plasten låter.
Femton fraktioner sorteras ut. Det
som blir kvar på bandet – felsorterade
plastförpackningar, trasiga plastbitar och
mjukplast – går till energiåtervinning.
Bandet rullar fort, miljön är långt ifrån
ren och ljudnivån är hög. Men Frank
Gustafsson och Lars Pettersson, ekonomiansvarig,
hävdar att det är just den
manuella sorteringen som gör att resultatet
blir så bra. Maskiner klarar inte av
DWWVRUWHUDOLNDH̆HNWLYW
– Det unika med Van Werven är att vi har
manuell försortering. På så sätt blir det inte
så mycket rejekt och vi får en bättre kvalitet
på materialet, säger Lars Pettersson.
– Anläggningar med automatisk sortering
med IR klarar, med dagens teknik,
till exempel inte svart plast, men det gör
vi, tillägger Frank Gustafsson.
Styr mot återvinning
I dagsläget återvinns knappt tio procent
av Sveriges totala mängd plastavfall,
det vill säga både förpackningar och
produkter. Orsakerna är många: plasten
sorteras inte ut utan kastas i restavfallet,
materialet är för sammansatt eller
kontaminerat för att kunna återvinnas,
eller det saknas eftermarknad för vissa
plastsorter.
Men både Frank Gustafsson och
Lars Pettersson är övertygande om att
plaståtervinningsbranschen kommer
att växa då det kommer nya styrmedel
från EU och regeringen. När det gäller
förpackningsplast är EU:s mål att 55
procent av avfallet ska återvinnas år
2030. I år införs också förbränningsskatt
i Sverige vilket gör det dyrare att skicka
avfall till förbränning. Dessutom stiger
priset för utsläppsrätter. Det blir alltså
mer kostsamt att förbränna plastavfall
då det ger stora koldioxidutsläpp. Ett
ökat fokus på plastskräp och mikroplast i
havet har också bidragit till det politiska
engagemanget.
Tidigare skickades mycket av Europas
plastavfall till Kina för att återvinnas.
Men när reportage avslöjade arbetarnas
undermåliga arbetsmiljö, förekomst av
EDUQDUEHWHRFKOnJnWHUYLQQLQJVJUDG¿FN