– Skillnaden mellan att använda sprej
eller pulverinhalator mot svarar att man
går från att äta kött till en vegetarisk
diet eller att man skippar en resa till
Mallorca per år, säger professor
Christer Jansson.
31
som använder sprej tar två puffar morgon
och kväll plus ett antal puffar luftrörsvidgande
i veckan.
DRIVGASERNA ÄR BOVEN. Studien har
ännu inte publicerats i en vetenskaplig
tidskrift men har presenterats vid två
forskningskonferenser under året, dels
vid Svenska lungkongressen i Stockholm
och Nordiska lungkongressen i Tallinn.
– Vi slutade att använda oss av astmasprejer
på 1990-talet för att de innehöll
freon och så kom pulverinhalatorerna
i stället. Och så togs det också
fram sprejer som inte innehöll freon,
men även om de här drivgaserna är
bättre än freon så har de en växthuseffekt
som är ganska kraftig, säger Christer
Jansson.
Det är de så kallade fluorerade drivgaserna
i sprejinhalatorn som är boven.
Olika växthusgaser påverkar klimatet
olika mycket och drivgaserna har visat
sig ha mycket stor påverkan.
Koldioxidavtrycket är 21–46 gånger
högre för de sprejinhalatorer som
ingick i studien, jämfört med de pulveralternativ
som var med.
På ett år kan utsläppet av koldioxid
minska med 214–422 kilo per person
och år för den som byter medicin.
VEMS ANSVAR? Men är det verkligen
patientens ansvar att byta läkemedel
för klimatets skull?
– Egentligen är det förstås förskrivande
läkare som har ansvar för det
här. Men vi får ju mer och mer aktiva
patienter, så jag tycker att man kan
tänka på den aspekten i alla fall, säger
Christer Jansson.
Till saken hör att sprej och pulver
fungerar lika bra för de allra flesta av
oss, behandlingarna är likvärdiga, enligt
Christer Jansson. Ofta – men inte
alltid – kan man dessutom byta till pulver
samtidigt som man ändå står kvar
på exakt samma medicin. Ibland kan
dock medicinen behöva bytas, men då
ska det ändå finnas en likvärdig behandling,
menar han.
SAMMA KOSTNAD. I Sverige använder
de allra flesta som har astma redan en
medicin med pulver. Enligt studien har
endast 13 procent av den svenska befolkningen
sprejinhalatorer. I Sverige
är dessutom kostnaden för de olika behandlingsalternativen
desamma, medan
det är just de klimatovänliga sprejerna
som är billigast i många andra länder.
– I Storbritannien har de flesta en
sprejbaserad behandling, så många
som 70 procent har sprej. Men det
finns en tendens att sprejanvändningen
har ökat även i Sverige, även om det
ju finns pulveralternativ, säger han.
Hur gör man för att byta?
– Man kontaktar sin mottagning
och diskuterar detta med sin läkare
och så är det viktigt att man blir instruerad
i hur man använder pulver om
man inte är van vid det. Det är ju olika
sorters teknik som krävs, säger han.
Men alla patienter ska faktiskt inte sluta
med sprejer, trots att det vore bättre
för klimatet, resonerar han.
– Det viktigaste är förstås att man får
i sig läkemedlet på ett korrekt sätt. Vissa
grupper, som småbarn och äldre personer,
ska absolut ha sprej eftersom det i
kombination med spacer är ett bra sätt
att ge dem behandling på, säger han.
■