Är extrempollenplågan det nya normala?”NÄTSPANAREN
ALLERGIA TESTAR
Vad sjutton är det
som fortfarande
33
blommar?
Det är september och det mesta är som det ska.
Gräsklipparna har slutat spruta gräs omkring
sig, björkarna ser ovanligt fromma ut och luften
går återigen att dra djupt ner i luftrören utan att
framkalla hosta. Eller?
Nätets allergiforum fylls likväl av frågor från trötta pollenallergiker
– vad sjutton är det som fortfarande blommar?
En förklaring är att pollensäsongen ofta är längre än
man tror. För ett par år sedan kom en rapport som visade att
den ökat med i snitt en månad sedan de första mätningarna
gjordes på 1970-talet.
NÄR JAG PRATADE MED Mare Löhmus Sundström vid Centrum
för arbets- och miljömedicin om rapporten berättade
hon att eftersom björken blommar ungefär en halv
månad tidigare och gråbon slutar blomma ungefär en halv
månad senare, kunde den med oturen att reagera på både
björk och gråbo utsättas för en pollensäsong som varar i
cirka 5–6 månader.
För den som även reagerar på hassel och al kan besvären
börja redan i februari – eller ännu tidigare om det finns hasselbuskar
vid stugknuten. Under varmare vintrar kan nämligen
hasselbuskarnas hängen släppa ifrån sig pollen så tidigt
som i december.
DET ÄR ALLTSÅ VÄRMEN och den stigande temperaturökningen
som orsakar den förlängda pollensäsongen, eftersom
träd och andra växter reagerar på just värme.
Tänk bara på de jättelika mängderna av vitt ludd – asp frön
– som täckte marken landet runt likt snö i maj. Ett fenomen
som förklarades bero på den kraftiga värmen sommaren innan
och som en del experter gav som exempel på hur underligt
naturen kan börja bete sig när klimatet blir mer extremt.
Ett pollenslag som trivs bra i värme är den starkt allergiframkallande
växten malörtsambrosia. I Centraleuropa
Journalisten Zandra
Zernell är din guide
på nätet.
är stora delar av befolkningen allergiska mot växten,
som även tros orsaka besvär här i Sverige på hösten när pollenkorn
blåser in från kontinenten.
MALÖRTSAMBROSIAN har inte etablerat sig här ännu eftersom
det egentligen är för kallt för den att blomma då. Men
studier har visat att det allt mildare klimatet bidrar till en
ökad risk för att den ska börja trivas även här.
Dessutom visar forskning att höga halter av luftföroreningar
förvärrar våra pollenbesvär, på så sätt att pollenkornen
trasas sönder av föroreningarna och därför lättare tar
sig djupt in i luftvägarna.
Att klimatförändringarna och den globala temperaturökningen
bidrar till att förlänga – och intensifiera – pollensäsongen
slogs också fast i en studie som publicerades i våras
i tidskriften The Lancet Planetary Health. Där har data från
mätstationer på tre kontinenter jämförts med temperaturmätningar
från de senaste 26 åren. Kraftigare och längre blomningar
riskerar att öka besvären för alla människor som redan
har astma och allergier, menar forskarna bakom studien.
Men det finns också en risk att fler drabbas.
DET TYCKS ALLTSÅ VARA med pollensäsongen som man brukar
säga om klimatförändringarna. Det som tidigare inträffat
undantagsvis – som löpsedlarnas utrop om kommande
”rekordblomningar” och ”extrempollenplågor” till exempel
– kan vara på väg att bli det nya normala. Vi får hoppas att
samhället och vården hänger med i utvecklingen och att fler
än i dag får tillgång till allergivaccinationer till exempel.
För egen del inser jag att det finns många skäl till att vilja
kavla upp ärmarna inför det som just nu händer med vår värld
– tanken på en evig ”extrempollenplåga” är definitivt ett av
dem…
ZANDRA ZERNELL