PÅ RÄTT SIDA
En neurologisk sjukdom eller skada påverkar även anhöriga på olika sätt. Många anhöriga
som kontaktar Neuro beskriver hur de tvingas ta itu med både yttre och inre krav på att
räcka till. Oro inför framtiden och svårigheter kring att förhålla sig till såväl sjukdomen
som partnern är vanliga, förutom de olika praktiska frågor som behöver hanteras. Men för
den som är medlem i Neuro finns det olika former av råd och hjälp att få tillgång till.
Här finns hjälp för
den som är anhörig
Vid sidan om de olika samhällsstöd
som denna artikel handlar om, kan
det vara värt att nämna att du som
anhörig kan få stöd kring din egen
situation. De olika neurologmottagningarna
eller sjukhusen har ofta
kuratorer man även som anhörig kan
vända sig till. Även hos många vård-
eller hälsocentraler där man bor kan
man få träffa kurator eller psykolog.
Det är inte alltid som väntetiden hos
dessa behöver vara så lång.
I juni skickade Neuro ut en enkät till
våra cirka 1 600 anhörig medlemmar.
Bland de svarande uppgav nästan 40%
att de i sin roll som anhörig önskade
”hjälp av juridisk karaktär kring att
få stöd från samhället såsom sjukpenning,
hemtjänst, avlösning, hjälpmedel
etc.” Vad kan då samhället bistå
den anhörige med?
Först ska sägas att det är omöjligt
att sammanfatta detta på endast
några sidor. Artikeln blir därför
endast grundläggande. Det går inte
heller att förutsäga vilken hjälp man
som enskild kan räkna med. Detta
eftersom behov och sjukdomens
påverkan varierar och lagarna dessutom
medger olika bedömningar. Det
går att läsa mer om de olika insatserna
i tidigare nummer av ”På rätt sida”
i Reflex Magasin, som finns tillgängliga
på www.neuro.se
Vid neurologisk sjukdom kan det
uppstå praktiska behov kring vardagen,
och att orken eller förmågan
till att ta hand om dessa sysslor
påverkas. Det kan gälla sådant som
städning, tvätt, matlagning eller att
ta hand om sina personliga behov
eller att förflytta sig. Detta kan man
då få hemtjänst eller ledsagning
från kommunen för.
Vid en ansökan om detta är det
vanligt att kommunen hänvisar till
att den anhörige får stå för en viss
del av hjälpen. Detta med hänvisning
till äktenskapsbalken och dess
skrivningar om att vi ska hjälpas åt så
att våra ”gemensamma och personliga
behov skall tillgodoses”. Värt att
nämna är att man inom äktenskapet
eller som sambor inte har skyldigheter
att hjälpa varandra med personlig
omvårdnad, om ni inte själv önskar
ha det så. I den lag som styr detta,
Socialtjänstlagen finns också beskrivet
att du som anhörig ska kunna få
enskilt stöd riktat till dig. Det finns
även möjlighet till avlösning. Du kan
ta kontakt med kommunens anhörigstödjare
som ofta kan erbjuda
enskilda samtal eller deltagande i
samtalsgrupper
Vissa kommuner har som alternativ
en möjlighet för den anhörige att,
om hen önskar, få en viss ekonomisk
ersättning för att hjälpa sin närstående
i hemmet. Då avses hjälp med
bland annat personlig omvårdnad,
snarare än hushållsarbete. Detta är
en typ av anhöriganställning och
kallas ibland för hemvårdsbidrag.
Om de olika hjälpbehoven är stora,
kan man i stället få hjälp enligt lagen
LSS. I LSS finns olika insatser. Dels
personlig assistans för hjälp med
olika personliga behov samt hushållssysslor,
dels sådant som ledsagning
eller avlösning för att du som anhö
30 REFLEX 4/18
/www.neuro.se
