31
I Sverige får 25 procent av alla barn astmabesvär
innan fyra års ålder. Av dessa växer
75 procent ur sin astma medan resterande
25 procent får kvarstående besvär, även upp
i vuxenlivet. I samband med 16-årsuppföljningen
av deltagarna i den stora svenska allergistudien
BAMSE, där drygt 4 000 barn följts under hela sin
uppväxt, ville forskarna därför ta reda på om det
går att förutse vilka barn som kommer att ha en
kvarstående astma.
– Det är jätteviktigt att identifiera de här barnen,
för det är ändå ganska många vi pratar om: 25
procent av 25 procent och det handlar om en nära
95-procentig sannolikhet, säger Magnus Wickman,
professor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska
Institutet som har lett studien.
786 barn valdes slumpmässigt ut, från vilka det
fanns serum från en och samma individ vid fyra,
åtta och 16 års ålder. Dessutom ingick 286 barn
från en motsvarande brittisk studie för att täcka
upp eventuella geografiska skillnader. Genom att
samarbeta med forskare vid Medizinische Universität
i Wien, som fått EU-anslag för att använda
en särskilt effektiv analysmetod, så kallad microarray,
testade man över 100 allergen från ett fyrtiotal
olika allergikällor.
– Vi kunde identifiera 18 nyckelkomponenter
men det var bara fyra stycken som oberoende av
varandra ökade risken för att senare utveckla luftvägsallergi.
Vi kunde alltså se vilka allergenkomponenter
som var farliga och vilka man inte behövde
bry sig om.
Det var komponenter, så kallade allergenmolekyler,
hos jordnöt, pollen från björk och gräs samt
katt som ökade risken hos barnen i Sverige, och
det krävdes att man reagerade mot tre av de fyra
aller genen. Hos de brittiska barnen var det komponenter
från kvalster, gräspollen och katt som ökade
risken. Att det visade sig vara så få allergen tyckte
forskarna var särskilt spännande, dels eftersom
ingen har kunnat visa det tidigare men också för
hur det kan användas kliniskt.
– I och med att det var så pass få allergen kan
det lätt implementeras i sjukvården, det är inte heller
särskilt kostsamt, säger Magnus Wickman.
TESTA TIDIGT. Så hur ska upptäckten användas?
Enligt Magnus Wickman handlar det framför allt
om att fånga upp de barn som tidigt får förkylningsutlöst
astma eller andra allergisymtom. Dessa
barn bör testas för att se om de är sensibiliserade
(har IgE-antikroppar) mot de fyra allergenen, och
det tidigt i förloppet.
– Tyvärr är det vanligt att man i dag säger att
det inte är någon idé att testa tidigt. Jag påstår
tvärtom: det är jätteviktigt att testa tidigt eftersom
det säger mycket om framtida risk.
För det man riskerar med att inte sätta in
behandling tidigt, berättar Magnus Wickman,
är att astman blir kronisk och
att lungfunktionen försämras. Det
har visserligen varit omtvistat ifall
prognosen på sikt påverkas av att
behandla astma hos små barn; en del
studier visar att det inte spelar någon
roll vad man gör. Men Magnus Wickman
anser att det kan vara av vikt, särskilt
om det finns en ärftlighet inblandad,
om symtomen kommer tidigt i livet och
barnet i kombination med det är sensibiliserad
för de riskkomponenter som forskarna
nu har identifierat.
– I och med det här kan
vi tidigt identifiera vilka
barn det handlar om
och försöka förebygga
besvären innan de blivit
kroniska, säger professor
Magnus Wickman.