PÅ PLATS
350-åriga Lunds universitet
bjöd på Hjärnvecka
Visade neurologisk
spjutspetsforskning
på bredden
UNDER en hel vecka i höstas arrangerades
olika seminarier i Lund med
forskning kring hjärnan och nervsystemet
som minsta gemensamma
nämnare. Allmänheten var också
inbjuden och en av de namnkunniga
föreläsarna var Edvard Moser, som
tillsammans med sin fru May-Britt
tilldelades nobelpriset i medicin
2014. Den stora salen var överfylld
av uppmärksamma åhörare, som fick
en snabblektion i hur paret genom
studier på råttor med sensorer i
hjärnan, visade var i hjärnan cellerna
och centrum för vår förmåga att
orientera oss i verkligheten finns.
– Vi såg i ett antal studier att det
fanns celler som bara aktiverades i
vissa positioner när råttorna rörde
sig planlöst inom en begränsad yta.
Vi trodde först inte våra ögon, erkänner
Edvard Moser och skrattar.
– Det märkliga var positionerna
där dessa speciella hjärnceller aktiverades.
De tändes under ett ögonblick
varje gång de passerade vissa
platser i den stora lådan och
bildade med tiden ett tydligt
liksidigt rutnät. Därför kallar vi
de ”Gridcells” eller positioneringsceller,
säger Edvard Moser.
NANOROBOTAR MED
HJÄRNCELLSBEHANDLING
Moser fortsätter berätta hur deras
forskargrupp efterhand också noterade
att vissa andra hjärnceller bara
var aktiva när råttorna rörde sig i en
speciell geografisk riktning.
– Tillsammans bildar de här
cellerna ett biologiskt GPS-system i
hjärndelen hippocampus, som gör
att vi kan navigera och bedöma
avstånd i den miljö vi rör oss i med
olika hastigheter.
– Och därför är också vår forskning
viktig för olika demenssjukdomar vid
åldrande, där förmågan att orientera
sig är det första som förloras. Samma
forskning berör också andra neurologiska
diagnoser där det sker kognitiva
förändringar med tiden.
Lunds universitet har fyllt
350 år och därför arrangerades
Hjärnveckan i kommunen för
att både ge glimtar från olika
världsledande forskningsprojekt
och regional forskning kring
hjärnan och nervsystemeten.
Det handlar bland annat om
världsledande stamcellsforskning
mot Parkinson, genterapier
mot hittills icke behandlingsbar
epilepsi och om de svåra
psykiatriska symtomen vid
Huntingtons sjukdom.
Text och foto
HÅKAN SJUNNESSON
20 REFLEX 1/18