FÖRBUNDSNYTT
Behovet av neuroteam är stort
Neuroteam i vården, vad är det och vilka patienter får tillgång till dem?
Hur kan teamen arbeta bäst och hur ska neurologin få mer resurser?
Det är några exempel på frågor som diskuterades på tre konferenser
arrangerade av Neuroförbundet sent i höstas. Deltog gjorde engagerade
medlemmar i förbundet, representanter från profession och
politiker i Sundsvall, Växjö och Falun. Text & foto: Anne Thelander
Neurologen Pierre de Flon (t.h.) diskuterade neuroteamsarbete med vårdpersonal
och medlemmar på konferensen i Falun. Charlotte Sundqvist (ö.t.h.) medverkade.
I SOCIALSTYRELSENS riktlinjer för
behandling av stroke, ms och parkinson,
betonas att team i vården
behövs för att patienter som lever
med neurologiska diagnoser ska få en
bra och kontinuerlig vård. I ett team
kan förutom läkare och sjuksköterska
exempelvis ingå sjukgymnast, arbetsterapeut
och kurator. Dessa team
förväntas finnas på läns- och universitetssjukhusens
neurologimottagningar
och är alltså inte samma sak
som rehabiliteringsteam, vilket finns
på många orter.
Rehabiliteringsteam arbetar med
rehabilitering, medan neuroteam ska
arbeta med diagnostisering, medicinering,
behandlingar och olika medicinska
uppföljningar, där rehabilitering
kan vara en av flera viktiga insatser.
Som patient har du en kontaktperson i
teamet, som sedan slussar dig vidare
utifrån behov från tid till annan.
ÄR EGEN VÅRDKOORDINATOR
– Jag lever med flera diagnoser.
Samtidigt har min mellandotter
omfattande funktionsnedsättningar,
så jag kan se stora skillnader i hur
vi får vård, säger Eva-Lena Kjellson,
medlem i Neuroförbundet. Vid 18
års ålder fick min dotter komma till
ryggmärgsskadeteamet. Det blev
en helt ny upplevelse. Med jämna
mellanrum görs en genomgång av
nuläget och framtiden, allting under
en hel dag, berättade Eva-Lena
Kjellson och fortsätter:
– Jag som för egen del inte har ett
team, upplever helt andra saker. Jag
är min egen koordinator, som måste
leta upp och ha koll på allting, prova,
få avslag, leta vidare.
– Team är en nödvändighet, ingen
lyx – om man ska orka! Team kan
hjälpa till med ett framtidstänkande
innan allt går för långt. Jag är ju inte
proffs, jag behöver hjälp att veta vad
som finns och när, säger hon.
NEURORAPPORTEN TALAR KLARSPRÅK
En enkät till förbundets medlemmar,
publicerad i Neurorapporten
om neuroteam 2016, visar att de
patienter som har tillgång till ett
neuroteam upplever sin livssituation
och sina vårdkontakter mera positiva
än de som inte har det. Många
som har neurologiska diagnoser
lever med komplexa livssituationer,
som hanteras bäst av multidisciplinära
specialistteam.
En viktig fråga för Neuroförbundet
är därför att fler fungerande neuroteam
måste etableras och kunna
erbjudas vid alla neurologiska diagnoser.
Minst ett team vid varje länssjukhus.
Patienter med neuro logisk
diagnos har dessutom ofta flera
diagnoser och symptom samtidigt,
vilket vården är dåligt rustad för att
hantera hävdar Neuroförbundet.
VÅRDPERSONAL BEKRÄFTAR BRIST
På konferenserna framkom dessutom
att tillgången till både neuroteam
och resurser för neurologi generellt
sett är dålig. Tillgänglig statistik visar
att detta gäller i stora delar av landet.
– Jag har jobbat i team i många år
och tycker det är mycket bra, bland
annat för att man lär sig mycket av
många kollegor. Den här konferensen
är ett bra initiativ. Det saknas
inte idéer, kompetens och erfarenhet
finns, men resurser saknas. Det
sa Maria Sandqvist, enhetschef.
SKRIV PÅ!
SKRIV PÅ NAMNINSAMLINGEN
för att ge fler tillgång till
ett neuroteam!
www.halsokampanj.se
36 REFLEX 1/18
/www.halsokampanj.se
