PÅ PLATS
En av föreläsningarna om motion belyste att evolutionärt har människan varit en uthållighetsjägare.
Kopplingar mellan motion och hjärnan kan ha utvecklats för att förbättra födosök hos våra förfäder.
Ett forskningsresultat skulle, enligt
Edvard Moser i princip innebära att
man i framtiden kan skicka in små
nanorobotar i hjärnan, som letar
upp de celler i Hippocampus som är
döende. Robotarna skulle på exakt
rätt plats utsöndra läkemedel som
förhindrade ytterligare hjärncellsdöd.
Inom cancerforskningen pågår
redan behandlingar med liknande
metoder, enligt Edvard Moser.
STAMCELLSFORSKNING
I NOBELPRISANDA
I Lund står faktiskt vaggan för
pionjärarbetet i världen, när det
gäller stamcellsforskning för att
hitta behandlingar mot Parkinsons
sjukdom. Detta uppmärksammades
under hjärnveckan. Professor Anders
Björklund var med från början när
det banbrytande arbetet tog fart
under 1980-talet, i kölvattnet på
Arvid Carlssons upptäckt av dopaminets
betydelse för sjukdomen.
Detta fick Arvid Carlsson Nobelpriset
sjukdom och då speciellt de
psykiatriska symtomen.
– Mycket forskning pågår kring
Huntingtons sjukdom runt om i
världen och eftersom vi vet att det
endast är en enda genetisk förändring
som orsakar sjukdomen, så
inger det hopp om att i framtiden
kunna stänga av genen eller minska
Nobelpristagaren Edvard Moser redogjorde
för upptäckten av hjärnans GPS-system.
i medicin för år 2000 och hans forskning
var banbrytande kring hjärnans
signalsubstanser, framför allt dopamin
och serotonin.
Professor Håkan Widner var också
med i lindan på dessa hjärnoperationer
med stamceller. Och deras
forskargrupp fortsätter att utveckla
metoder för att försöka ta fram effektiva
och hållbara behandlingar mot
Parkinsonsjukdomen.
– Det handlar dels om att ta fram
nya metoder för att skapa stamceller
som tillverkar dopamin. Dels handlar
det om försök att tillföra en tillväxtfaktor
som förhoppningsvis kan få
skadade nervtrådar att växa ut igen
och också utveckla genterapier
som gör att nervceller kan bilda
mer dopamin, säger neurologen
Håkan Widner.
LYCKAS PÅVERKA HUNTINGTONGENEN
Åsa Petersen är professor i neurovetenskap
vid Lunds universitet och
fokuserar sin forskning på Huntingtons
REFLEX 1/18 21