FÖRBUNDSNYTT
Så prioriterade NEUROs forskningsfond 2018
Neuroförbundets forskningsfond har
nyligen delat ut tre miljoner kronor
till 55 olika forskningsprojekt inom
neurologin 2018. Men hela 100 projekt
ansökte om medel från Neuro:
– Neurofonden är ett bra
”varumärke” för alla de forskare som
arbetar med neurologisk sjukdom
och det är en extra sporre att det
är en patientorganisation som står
bakom, säger forskningskommitténs
ordförande Fredrik Piehl.
NEUROFÖRBUNDETS FOND (tidigare
NHR-fonden) styrs av en forskningskommitté
under ledning av
nyvalde ordföranden Fredrik Piehl.
Han hävdar att huvudsyftet med
fondens utdelningar är att stödja
forskning av bra kvalitet i alla de
sjukdomsgrupper som Neuroförbundet
inkluderar.
– Utöver det rent vetenskapliga
värdet, bedöms också den kliniska
nyttan på kort och lång sikt. Det
betyder att de projekt som får stöd
är väldigt patientnära. De kan ha
svårt att konkurrera i utlysningar
på annat håll, där projekten bedöms
strikt efter vetenskapliga kriterier.
Det är dock viktigt att understryka
att alla projekt som får stöd är vetenskapligt
sunda, säger Fredrik Piehl.
VIKTEN AV FYSISK AKTIVITET
De 55 projekten får i år dela lika på
summan tre miljoner, vilket ger
55.000 kronor till vart och ett.
Fredrik Piehl tycker att tre grupperingar
av projekt har särskild vikt
ur ett patientnära perspektiv. Det
första handlar om fysisk träning.
– Det finns en ökande förståelse
för att fysisk aktivitet har betydelsefulla
effekter för återhämtning efter
till exempel stroke, men också vid
kroniskt neurologiska sjukdomar
som ms och Parkinson. Vi behöver
dock veta mer om vilken typ av
träning som fungerar bäst och hur
den ska läggas upp, säger Piehl.
Därför är det i år sex projekt som
studerar detta, som erhållit stöd.
MS-BEHANDLING LÄNGRE TID
Fredrik Piehl berättar att behandlingen
av multipel skleros, ms
genomgår stora förändringar med
flera nya läkemedel som introducerats
under senare år.
– Problemet är att vi inte har tillräckligt
bra kunskaper om hur dessa
läkemedel fungerar på lite längre sikt
i det verkliga livet. I årets utdelningsomgång
finns det tre projekt som på
nationell nivå kommer att försöka
belysa aspekter av hur olika läkemedel
fungerar.
HUNTINGTONSTUDIER I LUND
Huntingtons sjukdom är en ovanlig,
men mycket svår sjukdom för de som
drabbas och här satsar Neurofonden
också på några forskningsstudier.
– I Lund finns nu ett starkt forskar
kluster som har publicerat ett
flertal studier av högsta internationella
klass som belyser grundläggande
sjukdomsmekanismer. I årets
utlysning stödjer Neurofonden tre
projekt vid Skånes universitetssjukhus,
som bland annat kommer att
adressera möjliga nya strategier.
EPILEPSISTUDIER MED ENDA 7-TESLAN
Även epilepsi är en prioriterad diagnos
i årets Neurofondsutdelning.
– Ett viktigt projekt som berör
epilepsi äger också rum i Lund, där
Ariadni Zampelis forskningsteam
kommer att använda sig av Sveriges
enda 7-Tesla MR kamera. 7-T betyder
att man får betydligt mer högupplösta
bilder jämfört med nuvarande
kameror, för att undersöka personer
med behandlingsrefraktär, kronisk
epilepsi. I förlängningen kan det
betyda bättre möjligheter att till
exempel med epilepsikirurgi, kunna
bota patienter i större utsträckning
än vad som är fallet nu.
Effektiv rehabilitering är något
som många av Neuroförbundets
medlemmar är beroende av och ett
tiotal forskningsprojekt inom detta
område får ekonomiskt bidrag från
Neurofonden 2018.
Neurofondens
nyvalda forskningskommitté
2018-
2021 bekände färg:
(Fr.v.) Ingrid Stenström
Ling, Göran
Sollders, Fredrik
Piehl, Katarina Jodd,
Claes Malmeström,
Eva Månsson-Lexell,
Roger Lindahl,
Marie Kierkegaard.
Sittande Kerstin
Kjellin. Foto:
Håkan Sjunnesson
REFLEX 1/18 35