PÅ PLATS
Från vänster:
1. Neuroförbundet Lundakretsens
team; Sylvia Hansson,
Kristina Törnkvist och Katarina
Nilsson.
2. Professor Anders Björklund är
en av de världsledande forskarna
om stamcellstransplantation
mot Parkinsons sjukdom sedan
80-talet i Lund.
3. Åsa Petersen forskar om de
psykiatriska förändringarna i
hjärnan vid Huntingtons sjukdom.
4. Miguel Nicolelis vid Duke
University kopplar hjärnsig nalerna
förbi brottet på ryggmär gen som
gör att en person kan styra en
robotarm eller benen.
veckan. Det handlar till exempel
om robotben, så kallade exoskelett.
Han är professor i neurovetenskap
vid Duke University i USA och deras
forskningsgrupp fick redan 2003
uppmärksamhet när man lyckades få
en apa att styra en robotarm enbart
med hjälp av tankekraft.
Vid fotbolls VM 2014 kunde deras
exoskelettben göra det möjligt för
en från midjan förlamad man, att
själv gå in vid öppningsceremonin
och sparka iväg en boll. Den hydrauliskt
drivna robotdräkten styrde
han enbart med tankekraft via en
EEG-sensorklädd mössa.
– Vi vill överbrygga en ryggmärgsskada
genom att koppla hjärnsignalerna
förbi brottet på ryggmärgen
och låta en robotarm eller ben
eller annan kopplad enhet utföra
den rörelse som hjärnan vill ska bli
utförd, säger Miguel Nicolelis.
ÅDERFÖRKALKNINGSSTUDIE MOT
STROKERISK
Kardiologen Isabel Goncalves är
överläkare vid SUS, Skånes Universitetssjukhus
i Malmö, och forskar
om åderförkalkning för att hitta
vilka riskmarkörerna är och på så
sätt minska risken för stroke och
hjärtinfarkt. På SUS driver de den
mest detaljerade biobankstudien i
världen på en stor kohort just nu
kring detta.
– De generella råd man kan ge
för att förebygga åderförkalkning
och stroke är att röra på sig dag -
ligen, i alla fall en halvtimme så gott
man kan. Men man behöver inte
vara smal utan det handlar om en
god kondition och inte röka, säger
Goncalves. Vad gäller kosten så bör
man äta fisk tre gånger i veckan och
mycket frukt och grönsaker. Vidare
ska man kontrollera sitt blodtryck,
sina blodfetter och kolesterolvärden.
Även undersöka om man har dia -
betes och hålla den i schack i så fall.
VILL HJÄLPA OBEHANDLADE
EPILEPSIPATIENTER
Mérab Kokaia är neurobiolog vid
Lunds universitet och forskar kring
den neurologiska diagnosen epilepsi.
– Vi forskar kring mekanismerna
bakom epilepsi och med fokus på
genterapi. Det finns ingen bot hittills
utan bara symtomatiska behandlingar.
Och en tredjedel av epilepsipatienterna
svarar dåligt på de behandlingar
som finns idag. Därför behövs
nya behandlingsmodeller. När det
inte går att kirurgiskt behandla och
ta bort hjärnsubstans där epileptiska
anfall uppstår, vill vi gå in och
försöka modulera retbarheten, så
att anfallen inte uppstår, förklarar
Mérab Kokaia.
På väg hem från Hjärnveckan i
Lund passerar jag än en gång Claes
Dorthe´s ”Brainpuzzle” utanför
Stadshallen. En installationen i form
av en jättehjärna i trä, skapad vid
institutionen för Designvetenskaper.
Den ger verkligen en fascinerande
visuell bild av alla pusselbitar som nu
läggs av forskare runt om i världen
för att kartlägga hjärnans funktion
och försöka skapa behandlingar för
olika neurologiska diagnoser.
HÖR NEUROPODDEN
Hör webbradioreportaget med intervjuer
från Hjärnveckan på www.neuropodden.se
REFLEX 1/18 23
/www.neuropodden.se
