FAMILJ
När barnen är KINKIGA med maten
Det är lätt att bli stressad när barnen petar i maten. Och i familjer med födoämnesallergier kan
matstressen ibland vara ännu större. Här är dietisten Andrea Mikkelsens råd till föräldrar som
vill göra sina barn mer nyfikna på mat.
28
Ingen lök, ingen sås, ingen potatis! De flesta
småbarnsföräldrar har nog under åtminstone
en period i livet varit med om att i stort
sett allt på middagstallriken ratats av barnen
runt köksbordet.
TILLVÄXTEN SAKTAR IN. En del av den oro föräldrar
kan känna över att deras barn inte får i sig
tillräckligt med energi och näring handlar om faktorer
som har med barnens utveckling att göra,
menar Andrea Mikkelsen, legitimerad dietist och
specialist på barnhälsovård och födoämnesöverkänslighet.
– Alla barns tillväxt saktar in under det andra
levnadsåret. Det gör att barn ofta börjar äta
lite mindre, något som många föräldrar uppfattar
som att aptiten minskar. Dessutom blir en del barn
under den här tiden mer kräsna och utvecklar det
som kallas för matneofobi. Det innebär att de inte
längre äter allt lika urskillningslöst, utan blir mer
försiktigt inställda till mat de inte smakat förut, säger
Andrea Mikkelsen.
Om stora baslivsmedel
som till exempel
mjölk, ägg eller sädesslag
måste plockas bort
från kosten blir många
föräldrar – med rätta –
ännu mer angelägna om
att deras barn ska få i
sig tillräckligt med mat.
I sin avhandling från
2014 undersökte Andrea
Mikkelsen hur drygt 300
barn och familjer som
sökt sig till barnmottagningar
i Göteborg
och Södra Bohuslän
för mjölkproteinallergi,
ibland i kombination
med andra allergier,
upplevde sin vardag. Undersökningen
visade att
familjer med mjölkallergi känner en betydligt större
stress i vardagen än familjer med barn utan allergi.
Andrea Mikkelsen tror att detta även gäller familjer
med andra födoämnesallergier.
– För att undvika allergiska reaktioner får allergiska
barn lära sig att inte spontant ta emot saker
som bjuds utan att först fråga vad det innehåller.
Och när de fått i sig något de inte tål har de kanske
blivit hämtade av sina föräldrar. Uppståndelsen,
trots att den är gjord i all välmening, kan göra att
barn börjar uppleva mat som något farligt.
Vad kan man kan göra för att minska matstressen?
– Det är viktigt att skapa trygghet och se till att
alla personer runt barnet är informerade om barnets
allergier och vad de ska göra vid en eventuell
reaktion. Det gäller också att hitta förhållningssätt
som fungerar i vardagen. För en del familjer
blir det enklare att utesluta vissa livsmedel helt i
hushållet, andra väljer bort halvfabrikat eller hittar
restauranger de litar på.
Hur kan man träna upp matglädjen hos barn?
– Genom att ha tålamod och inte tjata. Och genom
att ta vara på den egna matglädjen, den som många
föräldrar har tappat när de blivit så vana vid att tänka
på vilken mat som går hem hos barnen.
När barn äter lite är det lätt att hamna i det så
kallade pannkaksträsket och enbart servera barnets
favoriträtter, menar Andrea Mikkelsen.
– Men precis som vuxna kan barn föräta sig
på vissa rätter och då är det bra att ha andra alternativ
på lager. Många barn är misstänksamma
mot helt nya maträtter, så det gäller att träna och
servera nya saker ofta för att de till slut ska börja
kännas välbekanta. Det är till exempel inte så
konstigt att nästan alla barn i Sverige gillar spagetti
och köttfärssås som är en av våra allra vanligaste
maträtter, men inte alltid ärtsoppa som vi
äter betydligt mer sällan.
Ett tips är att alltid försöka servera något bekant
till det nya, som till exempel potatis eller ris. Och att
tänka på konsistensen hos nya råvaror.
TEXT ZANDRA ZERNELL FOTO RODOLFO & COLOURBOX
– Ha tålamod, säger Andrea Mikkelsen.