EKSEM
31
las på något sätt. Hår och proteiner tas bort och en
rad kemikalier tillsätts.
Förr användes olika sorters plantor och träslag
innehållande polyfenoler (ämnen som ger frukter,
bär och grönsaker sin färg, doft och smak) för garvning.
Björk är ett exempel. Än i dag finns företag
som använder sig av den här metoden, men nackdelen
är att processen tar tid och är kostsam.
HÖGA DOSER I LÄDER. Sedan 1920 har därför
kromgarvning dominerat och det som förut tog ett
år går nu på några dagar. Kromgarvat läder tål också
högre temperatur vilket gör jobbet lättare för skomakare
och tillverkare. I början använde man sig
av giftigt och miljövidrigt blykromat, men
i dag är det enbart trevärt krom som
används. Och ju mer krom en lädersko
eller ett par handskar innehåller
desto finare anses det. Upp till 20
procent kan en högkvalitativ läderprodukt
innehålla.
– Trevärt krom som ämne är
egentligen inte alls toxiskt, det används
ju bland annat i kosttillskott
och mot diabetes, säger Yolanda Hedberg.
– En vanlig
berättelse var
att det börjat
klia under
fötterna
Man tror att det är harmlöst eller till
och med bra för hälsan. Problemet i läder är de
höga doserna. Det finns inga begränsningar av trevärt
krom inom EU, det får användas hur mycket
som helst i läder.
KLIAR UNDER FÖTTERNA. I studien, som är ett
samarbete mellan Karolinska Institutet och KTH,
ingick tio personer med konstaterad kontakt allergi
mot krom som alla behandlats vid Centrum för
arbets- och miljömedicin i Stockholm, CAMM.
Dessutom fanns en kontrollgrupp om 20 personer
utan någon allergi alls. I gruppen med allergi fanns
dels byggarbetare, men flertalet var kvinnor som
uppgav att problemen kom från läderskor, klockarmband
och dylikt och att det tagit många år för
allergin att utvecklas.
– En vanlig berättelse var att det börjat klia under
fötterna av de nya skorna och för varje dag
kliade det lite mer och så höll det på i flera år tills
de fick reda på att de var kromallergiska. Det trevärda
kromet ackumuleras och tränger igenom
huden, även med strumpor på, förklarar Yolanda
Hedberg.
Först gjordes lapptest med läderbitar på ryggen
under två dagar med 17 olika koncentrationer av
krom 6 och krom 3. Därefter gjordes ett armbandstest
där försökspersonerna bar två olika läderarmband
under tre veckor, tolv timmar per dag. Ett
armband med trevärt krom och ett utan.
– Ingen av kontrollpersonerna reagerade över
huvud taget. Bland de kromallergiska var det fyra
personer som reagerade på armbanden med krom,
och en person mot samma läder vid lapptestet, säger
Yolanda Hedberg.
SVÅRT ATT UNDVIKA. Resultaten visar att exponering
av trevärt krom under lång tid utlöser allergiska
reaktioner hos redan kromallergiska personer.
Och det även i låga halter. Den här studien har inte
undersökt huruvida långvarig exponering av kromgarvat
läder utlöser allergi hos friska personer, men
Yolanda Hedberg säger att resultaten indikerar det
och att andra, tidigare studier visat just det.
– En observation vi gjorde var att alla
tio reagerade på ungefär samma koncentrationer
som de reagerade på för
flera år sedan, när de först testades
på kliniken. Det tyder på att
deras exponering för krom inte
minskat, trots att de vetat om det
och försökt undvika det. Det verkar
alltså vara svårt att undvika
krom.
För det handlar just om det, att
undvika exponering. När man en gång
har fått kontaktallergi mot krom har man
det för livet. Men då framför allt sexvärt krom kan
finnas lite överallt i samhället, som till exempel i
fönsterputs eller på kromerade ytor, är det en utmaning
att undvika. Likaså är det en utmaning att
veta hur och var en läderprodukt har behandlats;
garvningen sker i flera steg och inte sällan kan en
slutprodukt ha passerat sju, åtta länder innan det
når konsumenten, enligt Yolanda Hedberg.
▲
I en studie bar försökspersonerna
två olika
läderarmband under
tre veckor, ett med
trevärt krom och ett
utan. Studien har fått
anslag från Astma-
och Allergiförbundets
forskningsfond.